Koldioxidskatter kan minska industrins utsläpp, men kan också påverka företagens ekonomi och efterfrågan på arbetskraft. När återbetalningen av koldioxidskatt för svenska tillverkningsföretag gradvis avskaffades 2011–2018 minskade de berörda företagens utsläpp med omkring 30 procent. Samtidigt minskade företagens omsättning, och antalet anställda föll med cirka 7 procent – framför allt bland äldre arbetstagare utan gymnasieutbildning.
Denna studie analyserar hur svenska tillverkningsföretag som stod utanför EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) påverkades när möjligheten att återbetala delar av koldioxidskatten gradvis avskaffades mellan 2011 och 2018. Reformen innebar att vissa företag fick en betydande höjning av sin effektiva koldioxidskatt, medan andra företag sedan tidigare betalade full skatt. Analysen bygger på en jämförelse över tid mellan dessa grupper.
En öppen fråga
Hur koldioxidbeskattning påverkar företag och arbetsmarknad är i hög grad en empirisk fråga. En högre skatt ökar kostnaden för fossil energianvändning, vilket kan försämra företagens lönsamhet och minska deras efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt kan skatten skapa incitament som leder till investeringar och förändrade produktionssätt, vilket på sikt skulle kunna minska utsläppen och till och med ha en positiv effekt på sysselsättningen.
Lägre utsläpp men även minskad ekonomisk aktivitet
Resultaten visar att utsläppen minskade med omkring 30 procent bland företag som fick höjd koldioxidskatt. Minskningen skedde främst genom en övergång från fossila bränslen till fjärrvärme och biobränslen.
Samtidigt minskade både företagens omsättning och antalet anställda. Den genomsnittliga sysselsättningsminskningen uppgick till cirka 7 procent. Effekterna var störst i företag med höga utsläpp i förhållande till sin produktion och i företag som fick den största skattehöjningen.
Ojämnt fördelade arbetsmarknadseffekter
Sysselsättningseffekterna var inte jämnt fördelade mellan olika grupper av arbetstagare. Minskningen drevs framför allt av äldre arbetstagare utan gymnasieutbildning. Även antalet äldre högutbildade arbetstagare minskade i de mest exponerade företagen. Studien finner däremot inga tydliga skillnader mellan män och kvinnor och inte heller några signifikanta effekter på lönenivåerna i de berörda företagen. Vidare analyser pekar på att de berörda företagen minskade antalet anställda genom att anställa färre, snarare än genom att säga upp fler.
Sammanfattningsvis pekar studien på att höjningen av den svenska koldioxidskatten var miljömässigt effektiv, men kan ha lett till oönskade fördelningseffekter på arbetsmarknaden.
