Efter invasionen av Ukraina föll EU:s export till Ryssland kraftigt, samtidigt som Kina och flera transitländer ökade sin handel med Ryssland. Studien visar att rysk import har styrts om, men Kina och transitländerna har bara delvis ersatt de tidigare EU-leveranserna.
De ekonomiska sanktionerna mot Ryssland efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 syftade till att begränsa landets tillgång till varor, insatsprodukter och teknik av ekonomisk eller strategisk betydelse. En viktig fråga är dock vad som händer efter den första handelsstörningen. Försvinner handeln, ersätts gamla leverantörer av nya, eller hittar varorna vägar via tredje land?
Denna studie undersöker hur Rysslands import förändrades efter sanktionerna infördes 2022. Fokus ligger på EU, som före kriget var Rysslands viktigaste handelspartner, och Kina, som efter sanktionerna snabbt ökade sin export till Ryssland. Studien analyserar om Kinas exportökningar skedde i samma produktgrupper där EU:s export till Ryssland minskade. Den undersöker också om handel kan ha styrts om via transitländerna Hongkong, Armenien, Kazakstan, Kirgizistan och Turkiet.
Handel på produktnivå
Analysen bygger på internationella handelsdata för åren 2017–2024. Forskningsfrågan studeras på detaljerad produktnivå, vilket gör det möjligt att se om det är samma varor som minskar från EU och som ökar från Kina samt transitländerna.
Resultaten visar först en tydlig förändring i Rysslands importmönster. EU:s genomsnittliga årliga export till Ryssland minskade från 94,9 miljarder dollar före kriget till 42,9 miljarder dollar efter 2022. Under samma period ökade Kinas export till Ryssland från 55,5 till 99,7 miljarder dollar. När export via de utvalda transitländerna räknas in blir ökningen ännu större.
Förändringarna är särskilt tydliga inom vissa industriers såsom transportutrustning, maskiner, elektronik och kemikalier. Inom transportutrustning föll EU:s export till Ryssland kraftigt, samtidigt som Kinas export ökade mycket. Liknande mönster syns för maskiner och elektronik.
Kina tog mark där EU föll tillbaka
På produktnivå finner studien att kinesiska exportökningar ofta var koncentrerade till de varugrupper där EU:s export till Ryssland minskade mest. Detta gäller särskilt produkter där Ryssland före kriget var starkt beroende av EU som leverantör. Sambandet blir ännu starkare när export via transitländer inkluderas. En del av exporten från transitländer tycks komma från Kina, men en stor del även från EU.
Viktigt i sanktionskänsliga varor
Studien analyserar särskilt varor som är relevanta för sanktioner och exportkontroll. I dessa varor minskade EU:s export till Ryssland med omkring 8,5 miljarder dollar per år jämfört med före kriget.
Direkta kinesiska exportökningar motsvarade ungefär 28 procent av detta bortfall. När export via transitländer räknas in täcks knappt hälften av EU:s minskade export. Den andra hälften återstår alltså som ett gap. Detta är ett centralt resultat: Kina och transitländer har mildrat effekten av EU:s minskade export, men inte fullt ut ersatt den.
Samtidigt är ökningen via transitländer särskilt tydlig bland de sanktionsrelevanta produkterna. Det tyder på att mellanliggande handelsvägar spelar en viktig roll just där exportkontrollerna är mest policyrelevanta.
Viktig kunskap om sanktioner och internationell handel
Studien bidrar med ny kunskap om hur internationell handel anpassas när sanktioner och geopolitiska konflikter förändrar förutsättningarna snabbt. Detta är viktigt både för forskningen och för politiken. För forskningen visar resultaten hur handel kan omdirigeras när etablerade leveransrelationer bryts. För beslutsfattare visar studien att sanktionspolitikens effekter inte kan bedömas enbart utifrån direkta handelsflöden mellan två länder. Vill man förstå hur effektiv en sanktionsregim är, måste man också följa de nya vägar som handeln tar.
