Denna studie analyserar TeknikCollege, en policy för att minska ungdomsarbetslöshet och kompetensbrist genom att möjliggöra för företag att påverka innehållet i yrkesutbildningar. Resultaten visar att programmet har bidragit till lägre ungdomsarbetslöshet och positiva demografiska effekter, inklusive högre fertilitetstal.
Kompetensbrist och dåliga matchningar på arbetsmarknaden utgör stora hinder för produktivitet, sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Samtidigt har Sverige stora problem med hög ungdomsarbetslöshet. Den höga ungdomsarbetslösheten bidrar till ekonomisk otrygghet samt en minskad benägenhet att gifta sig och bilda familj.
Arbetsmarknadsprogrammet TeknikCollege (TC) introducerades i början av 2000-talet som en lösning där tillverkningsföretag, i samarbete med kommuner och skolor, ges möjlighet att påverka innehållet i gymnasieskolornas yrkesutbildningar för att bättre matcha lokala arbetsgivares behov. Detta sker genom ett formellt avtal mellan gymnasieskolorna, som ofta är kommunala, och de lokala industriföretagen. Till skillnad från andra arbetsmarknadsprogram kan de deltagande företagen i TC-programmet själva bestämma över delar av de praktiska inslagen i yrkesutbildningarna.
Utfall på kommunnivå
Denna studie analyserar effekterna av TC-programmet på olika utfall i kommunerna. Mer specifikt studerar vi arbetslöshet, vakanser och demografiska utfall. Eftersom många av de deltagande kommunerna är små, är det vanligt att elever pendlar in från angränsande kommuner. Därför undersöker vi effekterna i såväl deltagande kommuner som i kommuner som gränsar till dem som deltagit i programmet. Studien bygger på data från 1997 till 2021. I slutet av denna period var det 148 av Sveriges 290 kommuner som antingen hade en TC-certifierad gymnasieskola som samarbetade med ett stort lokalt industriföretag, eller som gränsade till en kommun med en sådan gymnasieskola.
TC-programmet minskade ungdomsarbetslösheten med cirka 1,5 procentenheter i deltagande och närliggande kommuner. Programmet hade också en positiv inverkan på äktenskapsfrekvensen, som ökade med cirka 5 procent, samt på både manlig och kvinnlig fertilitet, vilka steg med cirka 2 procent. Förbättringarna beror huvudsakligen på en ökad kvalitet och relevans i yrkesutbildningarna, snarare än på ett ökat antal utexaminerade.
Slutligen använder vi företagsdata från samtliga svenska industriföretag under samma period. Dessa data ger oss möjligheten att utvärdera hur TC-programmet har påverkat andra företag inom tillverkningsindustrin. I angränsande kommuner minskade småföretagens produktivitet och vinster, vilket sannolikt kan förklaras av att nyexaminerad arbetskraft tog jobb i de större företagen som deltog i TC-programmet. Emellertid gynnas de angränsande kommunerna av den minskade ungdomsarbetslösheten, vilket leder till ökade skatteintäkter.
Samarbete för effektiva lösningar
Resultaten indikerar att TC-programmet framgångsrikt minskat ungdomsarbetslösheten och förbättrat matchningen på arbetsmarknaden genom att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsgivares behov. Policyn visar att nära samarbete mellan gymnasieskolor och näringslivet kan vara en effektiv lösning för att hantera arbetsmarknadens utmaningar och kommuners demografiska problem.
