I tider av kris och ekonomiska svårigheter uppstår ofta frågor om hur människor förhåller sig till varandra. Denna studie undersöker hur ekonomisk-politisk osäkerhet påverkar tolerans mot judar och muslimer, två utsatta minoriteter i många länder. Resultaten pekar på att ökad osäkerhet kan leda till en ökad acceptans av minoritetsgrupper.
Osäkerhet genomsyrar många delar av samhället och påverkar både ekonomiska beslut och sociala relationer. Denna uppsats undersöker hur osäkerhet, mätt genom ett index, hänger ihop med hur villiga människor är att ha judar och muslimer som grannar. Resultatet är särskilt intressant i en tid präglad av pandemier, konflikter och finansiella kriser, då frågor om sammanhållning och fördomar blir extra aktuella. I korthet vill studien svara på om vi “kommer samman” eller “glider isär” när osäkerheten ökar.
Två möjliga mekanismer
Tidigare forskning om osäkerhet har främst fokuserat på ekonomiska konsekvenser, såsom minskade investeringar, lägre produktion och minskad sysselsättning. När det gäller sociala följder och tolerans finns två tänkbara mekanismer. Å ena sidan kan osäkerhet skapa ökad splittring, eftersom människor blir mer misstänksamma mot grupper som betraktas som annorlunda. Å andra sidan kan kriser och ökad osäkerhet främja samarbete och sammanhållning, när man inser behovet av att hjälpas åt för att klara svåra tider. Studien prövar vilken av dessa mekanismer som dominerar när det gäller tolerans gentemot muslimer och judar.
Index för ekonomisk-politisk osäkerhet
För att mäta osäkerhet används ett index som bygger på hur ofta ordet ”uncertain”, och varianter därav, förekommer i landrapporter från The Economist Intelligence Unit. Indexet uppdateras kvartalsvis, vilket ger en tidsmässigt detaljerad bild av osäkerhetsnivån i olika ekonomier. Tolerans mäts genom en enkätfråga om viljan att ha judar respektive muslimer som grannar. Drygt 227 000 svar på dessa frågor kopplas till motsvarande kvartal i indexet, vilket möjliggör analys av sambandet mellan osäkerhet och tolerans. Statistiska modeller används för att kontrollera för länders unika förhållanden samt för trender över tid. Studien omfattar 56 länder mellan 1990 och 2020.
Robusta samband
Analysen visar ett tydligt positivt samband mellan högre nivåer av ekonomisk-politisk osäkerhet och en större benägenhet att acceptera både judar och muslimer som grannar. Resultaten är robusta - de håller även när alternativa mått på osäkerhet används och tycks inte drivas av enstaka kriser i specifika regioner. Dessa positiva effekter på tolerans är därmed inte tillfälliga utan gäller generellt i både osäkra och stabila samhällen.
Samarbete bättre strategi
Trots farhågor om att osäkerhet kan förvärra motsättningar visar denna studie att tider av ovisshet istället kan leda till ökad tolerans mot minoriteter. Kanske uppstår en känsla av att “vi sitter i samma båt”, vilket gör att samarbete framstår som en bättre strategi än att hålla fast vid fördomar. Studien bidrar både till förståelsen av hur osäkerhet påverkar sociala attityder och till forskningen om vad som främjar ett mer inkluderande samhällsklimat.
