Den amerikanska ”topp fem-modellen” prioriterar publikationer i fem elittidskrifter och styr anställningar, befordringar och forskningsinriktningar. Modellen anammas nu i allt högre grad även i Europa. Detta undergräver innovation, tvärvetenskaplig forskning och nationell samhällsrelevans. De amerikanska institutionernas dominans när det gäller att definiera excellens missgynnar därmed europeiska forskare och europeisk nationalekonomisk forskning.
Traditionellt har europeiska ekonomer fokuserat på nationella frågor, vilket har underlättats av livslång anställning och mindre betoning på internationell rörlighet. Det ökande beroendet av engelska som lingua franca och införandet av det amerikanska tenure track-systemet har dock förskjutit europeiska akademikers prioriteringar mot global publiceringsprestige.
Topp fem-modellen leder till ineffektivitet, snävt forskningsfokus och höga alternativkostnader. Att bli publicerad i dessa tidskrifter är statistiskt osannolikt för de flesta forskare, särskilt utanför USA. Systemet motverkar också arbete med samhällsrelevanta eller tvärvetenskapliga ämnen, eftersom det är mindre sannolikt att dessa kan publiceras i de högst rankade tidskrifterna.
Vidare innebär ett överdrivet fokus på publiceringar i ett fåtal globala tidskrifter att forskning om inhemska förhållanden av stort samhällsekonomiskt värde och intellektuell pluralism marginaliseras. För att motverka detta behöver utvärderingsmetoderna inom europeisk nationalekonomi reformeras genom ett bredare erkännande av olika vetenskapliga bidrag, inklusive böcker, policyrelevanta studier och tvärvetenskapligt arbete.
Detta skulle bereda vägen för ett europeiskt akademiskt system (eller regelverk) som bidrar till en bredare palett av vetenskapliga resultat. Det skulle stärka disciplinens samhällsrelevans och göra studiet av nationalekonomi mer attraktivt för både studenter och forskare.
