Den svenska enhetsskolereformen förlängde skolgången, blandade elever från olika socioekonomiska bakgrunder och införde en nationell läroplan med målet att fostra demokratiska och socialt ansvarstagande medborgare. Denna studie finner dock inga positiva effekter av denna reform på samhälleligt engagemang.
Utbildning har länge betraktats som en central del av att forma goda samhällsmedborgare. Efter andra världskriget intensifierades dessa ambitioner när många europeiska länder reformerade sina skolsystem. Syftet var att stärka demokratin genom att utbilda medborgare med socialt ansvar och demokratiska värderingar.
Denna studie undersöker effekterna av den svenska enhetsskolereformen samt liknande reformer i andra europeiska länder, med fokus på utfall relaterade till samhälleligt engagemang.
Stegvis svensk reform
Den svenska enhetsskolereformen genomfördes stegvis mellan 1949 och 1969, där olika kommuner implementerade den vid olika tidpunkter. Reformen förlängde den obligatoriska skolgången med 1–2 år, ersatte parallellskolesystemet och introducerade en nationell läroplan med målet att skapa demokratiska och socialt ansvarsfulla medborgare. Implementeringen var generellt strukturerad så att elever i årskurs 5 och lägre fick utbildning enligt det nya systemet, medan äldre elever fortsatte i det gamla systemet.
Studien identifierar med hjälp av historiska och administrativa data, vilka individer som påverkades av reformen, baserat på deras födelseår och boendekommun under skolåldern. Vi mäter samhälleligt engagemang med deltagande i politiska val, gåvor till välgörenhet och bloddonation i vuxen ålder. Genom att jämföra skillnader i utfallen mellan individer i samma kommun, där yngre elever gick i den nya skolan och äldre i den gamla, med motsvarande skillnader i kommuner där både yngre och äldre gick i samma system, finner vi inga märkbara effekter. Tack vare hög precision i skattningarna kan vi utesluta att enhetskolereformen haft några betydande positiva effekter på samhälleligt engagemang.
Reformer i andra länder
För att undersöka om resultaten är specifika för Sverige analyserar vi, med hjälp av enkätdata, även effekterna av andra liknande europeiska grundskolereformer. Inte heller här finner vi några positiva resultat.
Låg måluppfyllelse överlag
Trots tydlig politisk ambition visar våra resultat att varken den svenska enhetsskolereformen eller motsvarande reformer i Europa uppnådde sitt mål att främja mer demokratiska och socialt ansvarstagande medborgare.
