Att få representera Sverige i ungdomslandslaget kan vara avgörande för idrottande ungas framtid. Denna studie visar att ett engångsframträdande i landslaget i friidrott som 17-åring minskar risken att sluta med idrott, leder till bättre idrottsliga prestationer samt ökar sannolikheten att bilda familj och skaffa sig akademisk utbildning.
Ungefär 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång varit med i en idrottsförening, men många slutar under högstadie- eller gymnasieåren. Tidigare forskning har visat att idrottsutövande hos unga vuxna kan ge långsiktiga fördelar, som förbättrade kognitiva förmågor och ökad benägenhet att motionera som vuxen, vilket bidrar till en hälsosammare livsstil. Att identifiera orsakssamband är dock svårt, eftersom de som deltar i organiserad idrott kan skilja sig på avgörande punkter från dem som inte gör det, vilket komplicerar analyser av långsiktiga effekter av idrottsutövande.
Analys av Ungdomsfinnkampen
Denna studie utvärderar effekten av att som 17-åring bli uttagen till Ungdomsfinnkampen i friidrott – en årlig landskamp mellan Sverige och Finland. Studien analyserar långsiktiga effekter på såväl idrottsprestationer som icke-idrottsrelaterade utfall. Att bli uttagen till Ungdomsfinnkampen innebär ingen ekonomisk vinst. I stället fungerar uttagningen framför allt som en morot för framtida idrottsutövande. För att identifiera orsakssamband utnyttjas att uttagningen till landslaget sker genom ett särskilt mästerskap, ungdoms-SM. De som kommer etta och tvåa på ungdoms-SM i respektive gren blir vanligtvis uttagna i landslaget, medan resten inte blir det. Genom att jämföra andra- och tredjeplacerade ungdomar kan vi därmed använda en försöks- och en kontrollgrupp som inte skiljer sig mycket från varandra.
Framför allt tjejer mindre benägna att sluta idrotta
De som precis lyckades komma med i landslaget har cirka 25 procent lägre sannolikhet att sluta med friidrott vid varje given tidpunkt efter landslagsuttagningen. En delförklaring bakom detta resultat handlar om att deltagande i landslaget fostrar karaktärsstyrka. Genom att studera årliga resultat från 17 års ålder och upp till tolv år framåt, visar studien att de som blev uttagna i landslaget är mindre benägna att sluta idrotta efter att ha stött på tillfälliga motgångar i form av svaga resultat. Den minskade benägenheten att sluta med idrott efter uttagningen drivs huvudsakligen av tjejer, snarare än killar.
Bland dem som stannar kvar inom idrotten har de som blev uttagna cirka 5 procent bättre långsiktiga resultat i sin karriär.
Partners med friidrottsbakgrund
Studien analyserar även långsiktiga effekter på icke-idrottsrelaterade utfall. Cirka tio år senare var det över 30 procent mer sannolikt att de som precis lyckades bli uttagna till ungdomslandslaget var gifta eller i ett samboförhållande, jämfört med dem som precis missade uttagning. Dessutom tog de som precis blev uttagna fler högskolepoäng – skillnaden mellan grupperna motsvarar mer än en halv termins högre studier. Det finns emellertid ingen skillnad i taxerad inkomst mellan de båda grupperna.
En trolig förklaring till skillnader i relationer är att idrottsmiljön fungerar som en lokal dejtingmarknad. Bland de uttagna som är gifta eller sambo är det vanligt att partnern också har en friidrottsbakgrund.
Sammanfattningsvis leder en förlängd exponering mot idrotten hos unga vuxna till en lång rad positiva idrottsrelaterade och icke-idrottsrelaterade utfall, vilka alltså kan stimuleras av relativt enkla incitament såsom en engångsuttagning till landslaget.
