Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1507

The Price of Exclusion: Coalition Formation in the Shadow of Rising Radical Right

Sverigedemokraterna uteslutna från samarbete – tills de växt sig alltför stora

Working Paper
Referens
Kärnä, Anders, Jaakko Meriläinen och John Norell (2024). ”The Price of Exclusion: Coalition Formation in the Shadow of Rising Radical Right”. IFN Working Paper nr 1507. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Anders Kärnä, Jaakko Meriläinen, John Norell

Sverigedemokraterna har växt markant under de senaste 20 åren, både på nationell och lokal nivå. Under lång tid har övriga politiska partier försökt undvika samarbete med dem av olika skäl. Denna strategi har dock blivit svårare att upprätthålla i takt med att partiet vuxit i storlek.

Populistiska partier, såväl till höger som till vänster, har vuxit kraftigt i Europa under de senaste 20 åren. Detta har lett till stora förändringar i det politiska landskapet och samtidigt påverkat sammansättningen av de politiska koalitioner som regerar tillsammans. I Sverige hade Sverigedemokraterna inledningsvis inget inflytande alls då de inte ingick i några koalitioner, varken på nationell eller lokal nivå. Med deras ökade stöd har det dock blivit vanligare att partiet ingår i koalitioner på kommunal nivå, främst med Moderaterna och Kristdemokraterna. Genom att studera partiets utveckling går det att förstå när Sverigedemokraterna började inkluderas i politiska samarbeten och vilka konsekvenser det har haft att utestänga dem från inflytande. 

Uteslutning vanligt i Europa
Trots att många populistiska partier har vunnit inflytande i Europa finns det många länder där de är uteslutna från samarbete från övriga partier, en strategi som kallas cordon sanitaire. Att politiska partier väljer att avstå från samarbete, även om det kunde gynna dem, tyder på en stark motvilja mot populistiska partier. För etablerade partier innebär det ökade stödet för populistiska partier att de ställs inför ett val: makt genom samarbete eller att hålla fast vid motviljan att samarbeta med partier som de ogillar. Detta gällde även för Sverigedemokraterna som under en lång period inte ingick i några politiska samarbeten.

I samband med valet 2022 blev partiet dock en formell samarbetspartner med regeringen. Tidigare hade sådana samarbeten främst skett i kommuner i södra Sverige. Med hjälp av ekonometriska metoder för att analysera brytpunkter kan vi visa att samarbeten med Sverigedemokraterna på kommunal nivå inte har inträffat förrän partiet nått ca 19 procents väljarstöd.

Större koalitioner krävs
I takt med att Sverigedemokraterna växt har det också krävts allt större koalitioner bland övriga partier för att säkra en majoritet utan dem. Detta har lett till att fler partier involverats i styrande koalitioner och att politiska poster har omfördelats eller ytterligare positioner tillkommit.  Att övriga politiska partier har varit beredda att offra välbetalda positioner för att slippa samarbeta med Sverigedemokraterna visar att motviljan inte bara har varit retorisk.