Vi undersöker effekten av anonym tentamensrättning vid Stockholms universitet och hur detta påverkar kvinnliga och manliga studenters betyg. Vi utnyttjar en reform vid Stockholms universitet från hösten 2009, där studenternas identiteter anonymiserades vid skriftlig tentamen.
I vår studie använder vi den reform som infördes vid Stockholms universitet 2009 som innebär att studenters identiteter gjordes anonyma vid skriftlig tentamen men inte vid övriga examinationer såsom labbar och uppsatser. Därmed kan vi använda oss av en så kallad difference-in-difference-in-difference model, där vi jämför förändringen i skillnaden i betygssättning mellan könen efter introduktionen av anonyma tentamen.
Resultaten visar att kvinnliga studenter gynnas av anonym betygsättning, med förbättringar av betygen med 0,04–0,06 standardavvikelser jämfört med manliga studenter. Effekten är särskilt tydlig i mindre klasser och på institutioner dominerade av manliga lärare, vilket antyder en koppling till så kallad in-groupbias och kulturella faktorer vid institutionerna.
Studien bekräftar slutsatserna från tidigare forskning av Jansson och Tyrefors (2022), som också visade på förbättrade resultat för kvinnor vid anonym betygsättning i nationalekonomi, men utvidgar analysen till samtliga ämnen vid universitetet. Vidare indikerar resultaten att anonymitet kan minska partiskhet i betygsättningen och därigenom förbättra jämlikheten i akademiska resultat.
