Det svenska skolpengssystemet introducerades 1992 för att främja valfrihet, konkurrens och mångfald. Denna studie undersöker vilka utfall som kan förväntas om aktörer på den så kallade kvasimarknaden för skolor enbart drivs av vinstintresse. Vi visar att reglerna kring skolpengen i flera fall leder till oavsedda konsekvenser.
Tanken med så kallade kvasimarknader är att kombinera önskvärda egenskaper hos traditionella marknader – såsom valfrihet, konkurrens och effektivitet – med politisk styrning och skattefinansiering. I skolpengssystemet innebär detta att föräldrar och elever kan välja mellan kommunala och fristående skolor, medan kommunen finansierar verksamheten genom en skolpeng. Pengens storlek beräknas som en procentsats av genomsnittskostnaden för en elev i den kommunala skolan.
I praktiken är konsekvenserna av kvasimarknader starkt beroende av regelverkets utformning. På en rad områden skiljer sig kvasimarknader från traditionella marknader: förhållandet mellan intäkter och kostnader, matchning av utbud och efterfrågan, konkurrens, strukturell förändring, samt risken för så kallad rent-seeking, det vill säga när privata aktörer försöker berika sig genom det politiska systemet.
Skolpengssystemet påverkar incitament
Skillnaderna mellan kvasimarknader och traditionella marknader riskerar att ge upphov till oavsedda konsekvenser. Exempelvis skapar regelverken på den svenska kvasimarknaden för skolor incitament för betygsinflation, där skolor ger generösare betyg för att locka till sig fler elever, utan att detta nödvändigtvis speglar en högre utbildningskvalitet.
Det finns också incitament för så kallad gräddskumning. Detta innebär att skolor försöker skaffa sig ett socio-ekonomiskt gynnsamt elevunderlag, vilket bidrar till skolsegregation. Vidare tycks regelverket som det ser ut nu bidra till en marknadsdominans för stora aktörer som driver många skolor. Dessutom påverkar utformningen av regelverket skolaktörers benägenhet att ta till sig och implementera ny teknik eller ägna sig åt innovation.
Vi konstaterar också att förutsättningarna för en kvalitetsfrämjande konkurrens mellan skolor hämmas av tillgången på data som ger föräldrar och elever information om olika skolors kvalitet.
Stort reformbehov – men vinstförbud ineffektivt
Det faktum att skolpengssystemet skapar incitament för ett visst beteende betyder inte nödvändigtvis att detta beteende är vanligt förekommande. Tidigare forskning har emellertid funnit belägg för både betygsinflation och gräddskumning. Vår slutsats är därför att det svenska skolpengssystemet behöver reformeras för att justera de incitament som systemet skapar så att de är i linje med de syften som fanns när systemet sjösattes på 1990-talet. Däremot skulle det sannolikt inte lösa några problem att begränsa eller förbjuda vinstuttag för skolaktörer, eftersom dylika regleringar skapar incitament att kringgå vinstbegränsningarna. Regelverket kring kvasimarknader måste justeras löpande för att säkerställa att de ekonomiska incitamenten är i linje med de politiska målen.
