Det är en god ambition att utvärdera politiska åtgärder på vetenskaplig grund. Däremot finns det risker förknippade med att dra långtgående policyslutsatser på basis av enstaka studier. Det gäller även välgjorda experimentella studier som har publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter.
Modern nationalekonomisk forskning sägs ha genomgått en trovärdighetsrevolution. Detta syftar framför allt på att experimentella metoder har gjort det möjligt att identifiera orsakseffekter av politiska åtgärder och samhälleliga skeenden på ett sätt som påminner om naturvetenskapens kontrollerade experiment. Dessa metoder har snabbt kommit att dominera den nationalekonomiska forskningen.
Evidensbaserad politik?
I exempelvis medicinska experiment med försöksdjur får ett slumpmässigt urval av djuren en viss behandling, medan övriga djur behålls som kontrollgrupp för att kunna slå fast vilka effekter behandlingen hade. Nationalekonomiska studier som använder experimentell metod anses ofta ha tillräckligt hög trovärdighet för att kunna ligga till grund för evidensbaserad politik. Men även när en enstaka studie med hög trovärdighet kan identifiera en orsakseffekt av en viss händelse, är det långt ifrån självklart att en liknande effekt kommer att uppstå i andra liknande sammanhang. Därför är det inte heller självklart att studien säger något om vad olika politiska åtgärder leder till.
Som exempel diskuterar vi fyra välgjorda studier publicerade i ansedda vetenskapliga tidskrifter. Studierna undersöker politiskt intressanta frågor som bland annat effekten av EU-bidrag på populistiskt röstande, och effekten av privatiserade ambulanstransporter på patienternas hälsa. I samtliga fall visar vi att det kan finnas andra tänkbara förklaringar och tolkningar av experimentens resultat än dem som författarna redovisar. Detta betyder inte att studierna är felaktiga eller har låg kvalitet, men det innebär att det är riskabelt att basera politiska åtgärder enbart på resultat från enstaka experimentella studier.
Låna från medicinsk vetenskap!
Genom att låna idéer från den medicinska vetenskapen, föreslår vi riktlinjer för hur forskningsstudier bör användas som kunskapsunderlag. Kriterierna lyfter fram vikten av att värdera resultaten från experimentella studier både utifrån hur väl studien analyserar det experiment som studeras, och hur studiens resultat styrker eller modifierar befintlig vetenskaplig kunskap.
Kombinera experiment med annan kunskap
I stället för att dra slutsatser på basis av enstaka experimentella studier argumenterar vi för en pluralistisk ansats där kunskap från experimentella studier integreras med kunskap från bland annat fallstudier, icke-experimentella studier, kvalitativ metod, simuleringar och teoretiska modeller. Risken för att politik får oavsedda effekter minskar om den bygger på kunskap från många olika studier med olika metoder.
