Hur reagerar ägarledda företag på förändrade bolagsskatter? Vi undersöker detta med hjälp av skattedata och visar att storleken på responsen varierar beroende på användningen av skatteavdrag, företagens och ägarnas egenskaper samt om företagen tenderar att ligga kvar kring brytpunkten i skatteskalan över tid.
Ägarledda företag utgör en betydande andel av företagen globalt och spelar en avgörande roll i utvecklingen av toppinkomster och förmögenheter. De bidrar också avsevärt till skatteintäkter, sysselsättning och tillväxt. Trots det finns det få belägg för hur dessa företag och deras ägare reagerar på skatteincitament.
Denna uppsats undersöker hur ägarledda företag reagerar på förändrade bolagsskatter. Vi fokuserar på de viktigaste kanalerna för anpassning: hur företagen reagerar på skatteförändringar, uthålligheten i företagens och entreprenörernas beteende samt sambandet mellan optimering av bolags och personlig beskattningsbara inkomst.
Uppsatsen bygger på data från skattedeklarationer för ägarledda företag och deras ägare under åren 2009–2018. Den studerar en brytpunkt i det nederländska bolagsskattesystemet där marginalskattesatsen ökar med 5 procentenheter för beskattningsbara inkomster över 200.000 euro. Huvudsyftet är att mäta i vilken utsträckning företagen justerar sin beskattningsbara inkomst som svar på denna skatteförändring.
Heterogenitet i responsen
Resultaten indikerar att företag minskar sin beskattningsbara inkomst med 0,5 procent när marginalskatten ökar med 5 procentenheter. Dock finns en betydande heterogenitet i responsen. Effekten kan vara två till tio gånger större beroende på användningen av skatteavdrag, företagens och ägarnas bakgrundsegenskaper samt om företagen tenderar att ligga kvar kring brytpunkten över tid.
Investeringsavdrag spelar roll
En viktig drivkraft bakom heterogeniteten är användningen av skatteavdrag, särskilt energi- och miljöinvesteringsavdrag. Jämfört med andra avdrag är dessa mer generösa och möjliggör större avskrivningar och omfattar tillgångar som kan återspegla ägarledarnas konsumtion. Företag som använder dessa avdrag är betydligt mer känsliga för brytpunkten och användningen av avdragen ökar bland företag som deklarerar beskattningsbar inkomst vid brytpunkten. Studien indikerar att användningen av avdragen drivs av möjligheten att omfördela inkomst mellan olika perioder, snarare än av förändringar i företagens reala verksamhet.
Dessutom varierar responsen på bolagsskatteförändringar mellan branscher. Företag inom jordbruk, skogsbruk och fiske uppvisar särskilt hög känslighet, vilket kan förklaras av att de har enklare tillgång till energi- och miljöinvesteringsavdrag. Vidare finner vi att bolagens benägenhet att minska sin beskattningsbara inkomst ökar med företagens storlek.
Vissa företag frekvent vid brytpunkten
Vissa företag rapporterar beskattningsbar inkomst nära brytpunkten upprepade gånger över tid. Dessa företag är vanligtvis större, verkar i branscher som jordbruk, skogsbruk och fiske, använder regelbundet energi- och miljöinvesteringsavdrag och skriver av stora andelar av sina tillgångar. Slutligen är dessa företag mer benägna att styras av individer som också rapporterar personlig beskattningsbar inkomst nära brytpunktern vilket tyder på att vissa innehavare av ägarledda företag optimerar längs flera skattesystem.
