Denna studie undersöker historiska trender i förmögenhetsfördelning och betydelsen av ärvt kapital. Resultaten visar att förmögenhetsskillnaderna har minskat i västvärlden under 1900-talet och legat kvar på en historiskt låg nivå på senare tid förutom i USA där de har ökat.
Förmögenhet har alltid varit en viktig faktor för både individer och samhällen, eftersom skillnader i förmögenhet påverkar ekonomisk ojämlikhet och avgör hur resurser fördelas.
Tre huvudsakliga trender kan skönjas i de historiska tidsserierna. För det första har förmögenheten i många länder vuxit snabbare än ekonomin. Vidare har förmögenheten blivit mer koncentrerad i vissa länder. Slutligen har ärvd förmögenhet fått en större betydelse i vissa länder. Därmed är det viktigt att förstå de bakomliggande orsakerna till dessa trender.
Historiska trender och minskande ojämlikhet
I början av 1900-talet var förmögenheten mycket ojämnt fördelad i västvärlden. Under den första halvan av seklet minskade dock förmögenhetsklyftan i de flesta utvecklade länder. En möjlig förklaring till detta är att vikten av pensionskapital och bostadsägande verkat utjämnande på förmögenhetsfördelningen. Sedan slutet av 1900-talet har ojämlikheten i förmögenhet åter börjat öka i flera länder.
Bostadspriser och aktiepriser påverkar förmögenhetsklyftan på motsatta sätt. Finansiella tillgångar är viktigare för de högre inkomstskikten, medan bostadsägande spelar större roll för medelinkomsttagare. Därför tenderar stigande bostadspriser att minska ojämlikheten, medan stigande aktiepriser ökar den.
Arvens minskade storlek i ekonomin
Ärvt kapital spelar en stor roll i hur förmögenhet överförs från en generation till nästa. Mellan 1920 och 1970 minskade minskade de aggregerade arvsflödena i Sverige som andel av nationalinkomsten och totalförmögenheten. Detta förklaras framför allt av den ekonomiska tillväxten som skapade nya inkomster och nyföretagande.
