De som föddes 1896–1937 är vinnare i det svenska pensionssystemet, medan alla senare generationer är förlorare. För dagens unga sänker pensionssystemet livsinkomsten med 8 procent. 1990-talets pensionsreform verkar dock ha lyckats förhindra ytterligare omfördelning mellan generationer.
Efter en häftig politisk strid infördes Allmän tilläggspension (ATP) 1960. Systemet syftade till att ge en inkomsttrygghet under ålderdomen i förhållande till den inkomst man hade haft under arbetslivet. Pensionen finansierades med de avgifter som löntagarna betalade.
Denna studie visar att de som föddes mellan 1896, den första årskullen som fick pension från ATP, och 1937 fick en större pension än vad de betalade in till systemet – på bekostnad av yngre generationer.
Överföringen lika stor som norska oljefonden
Den totala överföringen till denna generation motsvarar i dag 15.000 miljarder kronor, nästan lika mycket som den norska oljefonden. Beloppet anger hur mycket större AP-fonderna hade varit i dag om den vinnande generationen hade fått ut pensioner motsvarande avgifterna de betalade in. Överföringen motsvarar en ökad livsinkomst med upp till 13 procent, eller en check på 700.000 kronor i dagens penningvärde på 65-årsdagen.
Förlorarna är i stället alla årskullar födda 1938 och senare – vilket råkar sammanfalla med dem som inte fick rösta i folkomröstningen om ATP 1957. För dem beräknas pensionssystemet sänka livsinkomsten med upp till 8 procent, jämfört med om ATP-systemet inte hade införts.
Figur: Hur mycket olika årskullar vinner eller förlorar på pensionssystemet
Not: Den framtida reala lönetillväxten antas vara 1,5 procent och avkastningen 5 procent.
Stabilisering efter pensionsreformen
En liknande omfördelning har skett i de flesta andra rika länder. En skillnad är dock att i de flesta länder har bördan blivit allt större med tiden, medan den i Sverige har stabiliserats, som figuren visar. Det beror på pensionsreformen på 1990-talet, som gjorde pensionssystemet robust mot en åldrande befolkning. I dag finns till och med ett överskott i systemet, vilket om det delas ut kan förväntas sänka bördan för dagens unga från 8 till 7 procent av livsinkomsten.
