Runtom i världen diskuteras hoten mot akademisk frihet. Såväl stater som kommersiella intressen framhålls ofta som sådana hot. I en studie av 154 länder finner vi att den akademiska friheten står starkare när rättsstatens kvalitet är hög och när den ekonomiska politiken är mindre regleringsinriktad.
Inte bara akademiker utan även många andra vill värna den akademiska friheten mot olika externa försöka att underminera den. Det kan röra sig om politiker som vill styra och ställa i såväl undervisning som forskning, t.ex. med syfte att gynna ett visst ideologiskt perspektiv eller motverka uppfattningar som anses politiskt oönskade. Det kan också röra sig om försök att styra forskningen med ekonomiska styrmedel utifrån kommersiella överväganden.
Mot den bakgrunden blir frågan vad som förmår säkerställa akademisk frihet. Det finns relativt lite forskning på området, och i denna studie undersöker vi hur rättsstatens kvalitet och den ekonomiska politiken – ”ekonomisk frihet” – relaterar till akademisk frihet i ett stort antal länder.
Olika typer av frihet
Vår tes är att ekonomisk frihet i vissa delar är gynnsam för akademisk frihet. En orsak är att en interventionistisk tankemodell på ett område tenderar att fortplanta sig till andra områden. Om politiker reglerar ekonomin, kommer de också att vara benägna att reglera akademin. En andra orsak är att rättvisa och effektiva rättsliga institutioner direkt skyddar olika samhällssektorer från inblandning och korruption, liksom de indirekt skyddar dem genom att understödja en kultur av tillit och öppenhet.
Data från hela världen
För att testa dessa teser använder vi oss av data från 154 länder i femårsperioder från 1970 till 2015. Som mått på akademisk frihet använder vi oss av ett index som mäter friheten att undervisa och forska, institutionell autonomi, friheten för akademiskt utbyte och akademisk resultatspridning, integritet på universitetscampus och frihet för akademiskt och kulturellt yttrande.
Data på akademisk frihet baseras på expertutvärderingar i de olika länderna och anges i form av en fyrgradig skala. Som mått på ekonomisk frihet använder vi ett index som mäter graden av marknadsekonomi på en skala från 0 till 10 på fem områden: statens storlek, rättsstatens kvalitet, penningpolitisk kvalitet, frihandel och regleringar.
Oberoende rättsväsen viktigt
Den empiriska analysen visar att länder med en högkvalitativ rättsstat erfar högre akademisk frihet än andra. Därför kan det vara särskilt viktigt att motverka politiska manipulationer av rättsväsendets oberoende. Detta har blivit allt vanligare i autokratiskt styrda länder, då följdverkningarna kan sträcka sig in på akademins område. Vi finner också visst stöd för att en återhållsam reglering av ekonomin är positivt relaterad till akademisk frihet.
