Unga med relativt stark socioekonomisk bakgrund får sämre löneutveckling under flera år om de haft ett jobb i Stockholms stads sommarjobbsprogram. Det drabbar i störst utsträckning pojkar, dem som går ett yrkesförberedande program och dem som redan hade en relation till arbetsmarknaden före programmet.
Varje sommar anställer Stockholms stad drygt 7 000 ungdomar i åldrarna 16–19 år i feriejobbsprogram där de utför kvalitetshöjande sysslor inom till exempel barnomsorg, äldrevård eller renhållning. Denna typ av program är vanliga i Sverige och 2021 erbjöds över 70 000 ungdomar arbete i sådana till en lönekostnad av närmare 600 miljoner kr. Till det kommer administrationskostnader.
Data över alla sökande
Vår studie bygger på ett datamaterial som består av alla som sökte sommarjobb 2012–2018 i Stockholms Stad – totalt närmare 100 000 ansökningar av omkring 50 000 ungdomar. Vi studerar de jobb som fördelades slumpmässigt till de sökande.
Vi gör en jämförelse inom en grupp som inte är socioekonomisk svag och som sökt ett programjobb. I denna grupp fick vissa ett erbjudande men andra inte. Ungdomar som var garanterade ett programjobb och därför inte slumpats in i programmet studeras inte. Detta är ungdomar som har hoppat av gymnasiet, har funktionsnedsättningar eller har dokumenterade sociala problem. De utgör cirka 7 procent av en åldersgrupp. Det är möjligt att jobbprogrammet varit bra för socioekonomiskt svagare ungdomar, men det undersöks alltså inte här.
Under deltagandeåret ökar lönen för dem som fått ett jobberbjudande med ungefär 4 000–8 000 kr, vilket motsvarar cirka 25–50 procent av ansökningsårets genomsnittliga inkomst. Den högre inkomsten beror på att ett jobberbjudande garanterar ett relativt välbetalt kommunalt programjobb.
Efter deltagandeåret sjunker i stället inkomsterna. För 20–23-åringar minskar deltagarnas löneinkomster med cirka 10 000 kr per år, eller 8,5 procent, jämfört med dem som inte fått ett erbjudande. Andelen som har ett jobb är lika stor för både dem som fått ett programerbjudande och för dem som inte fått. Unga män som gått ett yrkesinriktat gymnasieprogram och de som före programmet redan hade haft ett extrajobb och kontakter på arbetsmarknaden förlorar mest.
Jobbmöjligheter i privat sektor påverkades
De som fick kommunala sommarjobb arbetade fram till 23 års ålder i större utsträckning i offentlig sektor, deltid och med mindre kvalificerade arbetsuppgifter. Vi tolkar det som att ungdomar som inte erbjuds ett programjobb oftare får erfarenhet från den privata sektorn, vilket i sin tur ökar sannolikheten att få ett mer kvalificerat jobb på heltid direkt efter gymnasiet.
