Runt om i världen sker stora satsningar på grön teknologi. Denna utveckling har ett strategiskt element där de stora ekonomierna positionerar sig för att dominera vad som bedöms vara en viktig framtida industri. EU är långt framme i utvecklandet av nya gröna teknologier, men inte när det gäller själva produktionen.
Europeiska kommissionens förslag till Net-Zero Industry Act (NZIA) från 2023 är en del av EU:s Green Deal-strategi. NZIA syftar till att främja investeringar i produktionskapaciteten för produkter som anses vara avgörande för att uppnå EU:s klimatneutralitetsmål. Detta förslag liknar den våg av subsidier som meddelades i USA:s Inflation Reduction Act (IRA) och är en direkt respons på Kinas dominans inom sektorn för ren energi. Enligt NZIA ska 2030 minst 40 procent av EU:s behov av grön teknologi tillgodoses genom tillverkning inom unionen.
Denna uppsats undersöker två aspekter av utvecklingen av grön teknologi: själva teknologiutvecklingen och produktionskapaciteten. Studien visar att Europa har en stark internationell position inom utveckling av grön teknologi, men är svag inom tillverkning på området.
EU har flest patent
Genom att kartlägga patent inom gröna teknologier, analyserar vi om EU för närvarande har en konkurrensfördel i förhållande till USA och Kina. Resultaten visar att företag och individer i EU har betydligt fler patent inom grön teknologi än både Kina och USA, vilket innebär att en stor del av innovationer och utveckling av nya teknologier sker inom EU.
Dessutom granskar vi hur patent inom strategiska teknologier fördelas bland de 27 länderna i EU. Heterogeniteten är stor när det gäller innovationer och teknologiutveckling. Tyskland dominerar och står för ungefär två tredjedelar av alla patent inom grön teknologi. Det finns också länder med starka positioner inom specifika industrier, som Danmark och Frankrike inom energisektorn, medan Öst- och Sydeuropa har mycket begränsade kapaciteter inom utveckling av grön teknologi.
Kina dominerar tillverkningen
EU:s starka position på innovationssidan motsvaras inte av faktisk produktion. Europa är för närvarande en nettoimportör av de åtta gröna teknologier som vi undersöker. Till exempel är nästan alla solcellspaneler och bränsleceller importerade från Kina. Just Kina dominerar när det gäller tillverkning. Detta tycks bero på en rad faktorer, såsom stora industrisubventioner, tillgång till billig energi och råvaror, tillgång på arbetskraft och den förda handelspolitiken. Vidare tyder mycket på att Kinas dominans kan fortsätta givet de stora kinesiska investeringarna som sker i ny grön produktion. Mer specifikt sker nästan hälften av världens investeringar i produktionskapacitet i Kina. Landet investerade 546 miljarder dollar 2022 i sektorer som sol- och vindenergi, elfordon och batterier. Europeiska unionen var tvåa efter Kina med 180 miljarder dollar i investeringar inom ren energi, följt av USA med 141 miljarder dollar i investeringar.
