Denna studie analyserar hur konkurrensen från friskolor har påverkat Sveriges resultatutveckling i TIMSS, ett externt rättat internationellt prov som mäter åttondeklassares prestationer i matematik och naturvetenskap. Resultaten visar att friskolereformen har bidragit till bättre resultat i TIMSS än vad som annars hade varit fallet.
I den internationella debatten om hur fristående aktörer påverkar utfallen i skolan har den svenska friskolereformen fått stor uppmärksamhet. Reformen öppnade för både vinstdrivande och icke-vinstdrivande aktörer att driva skolor, vilket har ökat konkurrensen i systemet markant.
Tidigare forskning tyder på att friskolereformen har haft positiva, om än ganska små, effekter på kunskaperna i grundskolan. Men fokus i dessa studier har legat på inhemska kunskapskontroller, såsom betyg och nationella prov. Detta gör att betygsinflation eventuellt kan påverka resultaten.
Data om skolors geografiska läge
Jag har information om deltagande skolors geografiska läge i alla TIMSS-undersökningar mellan 1995 och 2019, vilket gör att jag kan koppla skolorna till variabler som varierar regionalt inom Sverige. TIMSS-provet rättas externt och har inga konsekvenser för eleverna. Studien undersöker om förändringar i den genomsnittliga andelen friskoleelever i respektive län leder till förändringar i TIMSS-resultaten i dessa län, efter kontroll för elevers bakgrund och andra faktorer. I studien genomför jag olika analyser som indikerar att den lyckas separera orsak och verkan.
Effekterna drivs av konkurrensen
Resultaten visar att friskolereformen har förbättrat resultaten i TIMSS. En ökning med 10 procentenheter i andelen elever som går i fristående skolor leder till cirka 20–25 poäng högre TIMSS-resultat. Detta motsvarar inlärningen som normalt sker under cirka ett år på högstadienivå. En simulering på basis av de empiriska resultaten indikerar att Sveriges resultat i TIMSS 2019 i genomsnitt hade varit 20 poäng lägre om andelen elever i fristående skolor hade varit på samma nivå som 1995.
Effekterna är också snarlika när man justerar för huvudmannaskapets direkta påverkan eller helt utesluter fristående skolor från analysen. Detta tyder på att det just är konkurrensen som driver effekterna, snarare än att fristående skolor i sig håller en mycket högre kvalitet.
Konkurrensen har framför allt ökat genom framväxten av vinstdrivande friskolor. Analysen tyder också på att det är dessa skolor som driver den positiva effekten av konkurrensen på TIMSS-resultaten. Det finns ingen tydlig effekt av (den relativt blygsamma) ökningen av konkurrens från icke-vinstdrivande fristående skolor.
Studien säger inte allt
Över lag finner jag alltså att friskolereformen har bidragit till högre svenska elevprestationer i TIMSS. Detta betyder dock inte att friskolereformen har varit problemfri på grundskolenivå. Exempelvis tyder annan forskning på att reformen har bidragit till ökad skolsegregation. Inte heller säger studien någonting om effekterna av friskolekonkurrensen i gymnasiet. Skolsystemet är mycket annorlunda på gymnasial nivå och det går inte att extrapolera studiens effekter till den nivån.
