Många feminister är kritiska till marknadsekonomin, eftersom den anses leda till att kvinnor får det sämre än män. Vi undersöker detta genom att relatera ekonomisk frihet i invandrares ursprungsländer till deras nuvarande livstillfredsställelse. Vi finner ett positivt samband för både kvinnor och män, och om något större effekter för kvinnor.
En spridd uppfattning bland feminister är att marknadsekonomin missgynnar – och kanske till och med direkt skadar – de flesta kvinnor. Mot detta synsätt står andra, som bl.a. framhåller att marknadsekonomin har bidragit till att slå sönder traditionella könsroller och möjliggjort för kvinnor att träda in på arbetsmarknaden. Vem har rätt?
Ett sätt att försöka besvara den frågan är att undersöka hur graden av marknadsekonomi påverkar kvinnors och mäns livstillfredsställelse. Genom att använda enkätsvar får vi uppgift om hur kvinnor och män subjektivt uppfattar sina liv, vilket skiljer sig från studier av mer objektiva könsskillnader rörande t.ex. inkomst, karriärmöjligheter och trakasserier. Som vi ser det utgör detta subjektiva mått en fördel genom att ”alla” effekter av marknadsekonomin beaktas – det som räknas är ”nettoeffekten” på livstillfredsställelse.
Data från många länder
Vi använder oss av den s.k. epidemiologiska metoden, som innebär att vi relaterar första och andra generationens invandrares livstillfredsställelse i 33 huvudsakligen europeiska länder till graden av marknadsekonomi i deras ursprungsländer. Tanken är att deras bild av marknadsekonomin formades såsom den var under deras, eller deras föräldrars, formativa år i ursprungslandet. En stor fördel med denna metod är att omvänd kausalitet undviks, eftersom livstillfredsställelse hos utvandrade individer idag näppeligen kan påverka de ekonomiska institutionernas och den ekonomiska politikens utformning långt tidigare i ett annat land. Vi använder en fråga om individuell livstillfredsställelse samt data över ekonomisk frihet i ursprungsländerna, där ekonomisk frihet mäts på fem olika områden.
Flera mått på ekonomisk frihet
Det vi särskilt fokuserar på i denna studie är eventuella könsskillnader. Om det nu är så att mer marknadsekonomi ger större tillfredsställelse med livet, erfar män en större positiv effekt än kvinnor? Nej, överlag finner vi inga statistiskt säkerställda könsskillnader alls. Det finns inte stöd för att hävda att någotdera könet gynnas mer än det andra av mer marknadsekonomi. De få tillfällen då vi identifierar en statistiskt säkerställd könsskillnad är det i kvinnors favör. Sådana resultat uppkommer t.ex. när vi använder ett mått på rättssystemets kvalitet som är justerat för hur mycket legal diskriminering kvinnor utsätts för.
Fortsatt utrymme för förbättringar
Vår slutsats blir därför att om man utgår från subjektiva upplevelser finns det inget som tyder på att marknadsekonomin missgynnar kvinnor. Båda könen förefaller mer nöjda med livet om de kommer från mer marknadsekonomiska bakgrunder, även om det ska understrykas att storleken på dessa skattade effekter är relativt modesta. Våra resultat ska inte tolkas som att det inte finns förekomst av objektiva hinder eller problem för kvinnor i det marknadsekonomiska systemet. Sådana är väl belagda i annan forskning, och att motverka dessa är lovvärt och kan förväntas öka den livstillfredsställelse som kvinnor upplever av marknadsekonomin ytterligare.
