Denna studie visar att bättre tillgång till externa krediter gör att företag växer mer och därmed håller större lager, men att lagrets storlek i förhållande till företagets storlek inte förändras. Detta pekar på att lagerhållning främst parerar risker i verksamheten och inte direkt finansiella risker.
Företagens lagerinvesteringar varierar stort över konjunkturcykeln. Det ligger därför nära till hands att tro att kapitalkostnader och finansieringsvillkor spelar en avgörande roll för lagerhållning. Tidigare forskning har dock haft svårt att hitta belägg för detta. Frågan är om lagerhållningen främst drivs av verksamhetsrisk eller finansieringsrisk. Denna studie bidrar till diskussionen genom att undersöka samverkan mellan dessa risker och företags lagerhantering.
En utmaning vid studier av kreditbegränsningar är att de inte är direkt mätbara. För att komma runt detta, använder jag data om kreditbetyg hos svenska företag. Sådana betyg används ofta av banker och andra finansiella aktörer vid kreditgivning. Kreditbetygen baseras på bedömningar av företagets risk att inte kunna betala sina skulder. I denna studie kombinerar jag kreditbetygsdata med detaljerad information om företagens finansiella ställning.
Kreditbetyg används för att isolera effekter
Jag genomför två olika analyser med hjälp av kreditbetygen. Först jämför jag företag som befinner sig nära gränsen mellan två olika kreditbetyg. Tanken är att företag på var sin sida om gränsen liknar varandra på de flesta områden förutom sitt kreditbetyg. Jag kan då tillskriva eventuella skillnader i lagerhållning mellan dessa företag som en konsekvens av kreditbetyget. Analysen visar att företag som precis fått ett bättre kreditbetyg tenderar att vara cirka 20 procent större både när det gäller försäljning och lagerhållning än dem under gränsen. Jag hittar dock inga robusta effekter på lager i förhållande till företagets tillgångar.
Därefter jämför jag hur företag med olika kreditbetyg påverkades av Riksbankens sänkning av styrräntan under 2009. Tanken är att företag med ett bättre kreditbetyg inte påverkas lika mycket som dem med ett sämre betyg. Resultaten visar återigen en positiv effekt på totala lager, på 5 procent, men ingen effekt på lager i förhållande till företagets tillgångar.
Påverkar bara lager genom företagsstorlek
Sammanfattningsvis ger denna studie nya insikter om hur tillgången till krediter påverkar företagens lagerhållningsstrategier. Genom att använda kreditbetyg som en indikator på kreditbegränsningar, kan jag se att tillgången till krediter främst påverkar företagens storlek, vilket i sin tur påverkar lagerhållningen. Denna forskning bidrar till vår förståelse av de realekonomiska effekterna av kreditförsörjning och hur företag anpassar sig till förändrade finansiella förhållanden.
