Vi utforskar svenska uppfinnares identitet och ursprung under industrialiseringen runt förra sekelskiftet. Med hjälp av unika patentdata kopplade till folkräkningar finner vi att framväxten av svenska tekniska uppfinningar under Sveriges industrialisering till stor del kan tillskrivas en liten industriell elit.
Tidigare forskning har framhävt ett spritt humankapital och ett inkluderande patentsystem som grundläggande för en "demokratisering" av uppfinningar i USA. Innovation under den tidiga amerikanska industrialiseringen drevs av breda delar av befolkningen, med endast basala tekniska kunskaper och liten formell utbildning. Detta står i skarp kontrast till ny forskning som har betonat rollen av ett mer avancerat humankapital för att skapa tillväxt och innovation under den europeiska industrialiseringen.
Denna uppsats fokuserar på den svenska industrialiseringen runt förra sekelskiftet – en framgångssaga som var nära sammankopplad med ett dramatiskt uppsving för svensk innovation. Sverige är särskilt intressant i ljuset av ovanstående debatt då det var ett av få länder som kunde konkurrera med USA när det gäller utbredda grundläggande läs-, skriv- och matematikkunskaper. Dessutom införde Sverige en patentlagstiftning 1884 som hade stora likheter med den amerikanska.
Vad karakteriserar de svenska uppfinnarna under denna period? Med hjälp av detaljerade data på patent, sammankopplade med folkräkningar över tid, kan vi följa svenska uppfinnare hela vägen tillbaka till deras barndomshem.
Vilka var de svenska uppfinnarna?
Vi finner att svenska uppfinnare till övervägande del tillhörde en liten social och ekonomisk elit knuten till den framväxande industrin. Medan denna grupp endast utgjorde cirka två procent av befolkningen, tillhörde en dryg tredjedel av alla uppfinnare denna elit. Uppfinnare från eliten var mer produktiva: de producerade betydligt fler patenterade uppfinningar än andra uppfinnare och deras patent var av högre kvalitet.
Med hjälp av far-son-länkar mellan 1880 och 1910 års folkräkningar, kan vi även undersöka uppfinnarnas familjebakgrunder. Vi finner att ett betydande antal svenska uppfinnare härstammar från medel- eller arbetarklassbakgrund, men att det till stor del återspeglar den stora storleken på dessa sociala grupper. Ett barn som föddes i en elitfamilj hade cirka 17 gånger större sannolikhet att bli en uppfinnare än ett barn som växte upp i en arbetarfamilj. Teknisk utbildning förklarar en stor del av överrepresentationen för elitfamiljerna.
Varför brist på svensk demokratisering?
Vad kan förklara överrepresentationen av en industriell elit i Sverige trots de uppenbara likheterna med Amerika avseende patentlagstiftning och humankapital hos befolkningen? Vi ser främst tre möjliga förklaringar. För det första fanns det subtila skillnader mellan systemen. Till skillnad från i USA så krävdes det att svenska patent skulle utövas för att vara giltiga, vilket kunde hindra fattigare uppfinnare att ta patent. Det amerikanska systemet utökade även äganderätten till ett mycket bredare utbud av uppfinningar än i Europa. För det andra skedde Sveriges övergång till ett nytt patentsystem under en period då innovation blev alltmer komplex och beroende av vetenskapliga framsteg. För det tredje tycks exponeringen för innovation vara en avgörande faktor för vem som blir en uppfinnare. Således kan ekonomiska incitament eller förändringar i patentlagar ha begränsade effekter, eftersom det bara påverkar de individer som är exponerade för innovation i första hand.
