Marginalprissättning bestämmer priset på världens elbörser, medan betalning enligt bud ofta används när reservkraft upphandlas. Vi visar att marginalprissättning är att föredra framför betalning enligt bud om efterfrågad volym är osäker eller om både pristak och prisgolv används.
Vi studerar en auktion som handlar flera enheter av samma vara. Det kan exempelvis vara el på elbörsen. Normalt använder elbörsen marginalprissättning för att bestämma ett marknadspris. Motsvarande auktion kan även användas när systemoperatören upphandlar produktionskapacitet som hålls tillgänglig i en reserv. I det fallet används ofta betalning enligt bud. Det är en så kallad diskriminerande prissättning, vilket innebär att accepterade bud betalas i enlighet med budet.
Vår teoretiska modell tar hänsyn till att budgivare kan ha tillgång till olika information avseende produktionskostnaderna. Vidare antar vi att producenterna är små. Varje producent har endast en anläggning, som dessutom har en liten produktionskapacitet. En enskild producents möjligheter att utöva marknadsmakt är därmed begränsad. Vi beräknar en jämvikt, där varje producent lägger ett optimalt bud. Budet maximerar producentens förväntade vinst med hänsyn tagen till den information som producenten observerar och med hänsyn till den budgivningsstrategi som konkurrenterna använder i jämvikten.
Marginalprissättning oftast bättre, men risk för kartellartad budgivning
Marginalprissättning är bättre än betalning enligt bud för elkonsumenterna. Vi finner vidare att elpriserna skulle minska ytterligare om marknaden vore mer transparent. Exempelvis skulle, under våra antaganden, ett offentliggörande av historiska bud-data leda till lägre elpriser.
Det finns dock en hake. Marginalprissättning kan under vissa omständigheter ha flera jämvikter. För en del av dessa kan budgivningen vara kartellartad, vilket ger mycket höga elpriser. Detta var tidigare ett vanligt problem när produktionskapacitet upphandlades av systemoperatörer i USA.
Marginalprissättning fungerar bra på elbörsen
Problematiska jämvikter med kartellartad budgivning kan uppstå även i vår teoretiska modell, trots att varje producent har en liten produktionskapacitet och begränsad marknadsmakt. Vi visar att osäkerhet i efterfrågad volym minskar risken för kartellartad budgivning. Denna osäkerhet är troligtvis en anledning till att marginalprissättning normalt fungerar bra på elbörsen.
Pristak och prisgolv minskar risken för kartellartad budgivning
Ett prisgolv eller pristak kan minska risken för kartellartad budgivning. Exempelvis identifierar vi omständigheter där ett prisgolv, det vill säga ett minimipris, i auktionen kan leda till lägre elpriser, vilket kan tyckas vara kontraintuitivt. Under mer generella omständigheter behövs det både ett prisgolv och ett pristak för att eliminera kartellartad budgivning. I vår teoretiska modell ger ett väl valt prisgolv och ett väl avvägt pristak tillsammans en unik jämvikt, för vilket elpriset blir lågt.
Slutsatserna är snarlika för de auktioner som Riksgälden och Riksbanken använder för att köpa och sälja räntepapper.
