Kapitalinkomsternas betydelse för hushållens inkomster har ökat under senare år. Denna studie visar att kognitiv förmåga är starkare korrelerad med kapitalinkomster än arbetsinkomster och att sambandet kvarstår efter hänsyn till bakgrundsvariabler. Kognitiv förmåga samvarierar också positivt med avkastning på investeringar.
En omfattande ekonomisk forskning har ägnats åt att förstå hur individuella förmågor påverkar hur väl man lyckas på arbetsmarknaden. Däremot vet vi nästan ingenting om förhållandet mellan individers förmågor och utfallen på kapitalmarknaden, det vill säga hur mycket kapitalinkomster man erhåller eller vilken avkastning man får på sina investeringar. Denna kunskapsbrist är problematisk med tanke på att kapitalinkomsternas betydelse för hushållens inkomster har ökat på senare tid.
Mönstringsdata möjliggör analyser
Denna uppsats undersöker sambanden mellan kognitiv förmåga, eller intelligens, och arbets- och kapitalinkomster. I studien används unika svenska befolkningsregister över individers kognitiva förmågor som mättes i samband med den militära mönstringen vid 18 års ålder i Sverige för alla män fram till 1990-talet. Dessa mönstringsdata matchas med utfallen på arbets- och kapitalmarknaderna cirka 30 år senare utifrån uppgifter i Skatteverkets register.
Studiens viktigaste resultat är att den ekonomiska avkastningen på kognitiv förmåga är betydligt högre för kapitalinkomster än för arbetsinkomster. Avkastningen på kapitalinkomster är nästan tre gånger högre, vilket är en betydande skillnad. Den kognitiva förmågans betydelse uppvisar ännu större skillnader vad avser individers sannolikhet att alls ha en arbets- eller kapitalinkomst.
Mer sparande och bättre avkastning förklarar
Vi lyfter fram två huvudsakliga mekanismer som förklaring till varför kognitiv förmåga har högre avkastning på kapitalmarknaden. Den första är sparandekanalen, som tyder på att mer begåvade personer tenderar att spara större belopp. Den andra är avkastningskanalen, som innebär att begåvade personer gör bättre investeringar och får högre avkastning på sina tillgångar.
Ett antal utvikningar undersöks också. Vi finner att skillnaden i den kognitiva förmågans betydelse på arbets- och kapitalmarknaderna gäller både män och kvinnor när vi studerar matematikbetyg på gymnasiet istället för mönstringsresultat. Vi studerar trender över tid och finner att skillnaderna i avkastning på kapital och arbete inte verkar ha förändrats mycket under de senaste 30 åren. Slutligen finner vi att skillnaderna i avkastning är något större mellan arbets- och kapitalinkomster efter skatt.
