Utländska förvärv av svenska företag påverkar lönerna oproportionellt negativt för anställda som utför arbetsuppgifter som är exponerade för robotar och mjukvara. Handelspolitik som lockar till sig utländska ägare med hög teknisk kompetens kan hjälpa länder att göra tekniska framsteg, men detta sker till priset av ökad lönespridning.
Är det den teknologiska utvecklingen eller en ökad globalisering som drivit på ökad lönespridning under de senaste decennierna? I den här uppsatsen föreslår vi en ny mekanism genom vilken teknikutveckling och globalisering tillsammans och i samverkan påverkar den inhemska lönespridningen.
Svenska registerdata
Vi visar att multinationella företag genom utländska förvärv överför teknik för automatisering och att denna automatisering har direkta effekter på lönespridningen. Med svenska registerdata för perioden 1996–2015 visar analysen att utländska förvärv av inhemska företag påverkar lönerna oproportionerligt negativt för arbetstagare som utför uppgifter som är känsliga för den tekniska intensiteten hos det utländska företag som genomför förvärvet, oavsett om det är programvara eller robotar. De negativa löneeffekterna kommer huvudsakligen från teknologiskt avancerade utländska uppköpare.
Mer specifikt visar vi att arbetstagare i yrken som är exponerade för mjukvara får en relativ lönesänkning på runt 3 procent per år under en åttaårsperiod efter förvärvet. Ett påfallande liknande lönemönster framgår även vid jämförelse av robotintensiteten hos förvärvaren och robotexponeringen i de arbetsuppgifter som arbetstagarna i det förvärvade företaget utför. Detta ger stark evidens för en kausal överföringseffekt, eftersom korrelationen mellan robotintensitet och mjukvaruintensitet, och mellan en yrkesgrupps robotexponering och mjukvaruexponering, är låg.
Handelspolitik behöver kombineras med strukturella åtgärder
Våra resultat har flera viktiga policyimplikationer. För det första har en omfattande forskning fastställt att utländska multinationella företags inträde har positiva effekter på både lokala företags produktivitet och på de löner som betalas ut till lokala företag. Detta anges ofta som ett viktigt skäl till att regeringar försöker locka till sig utländska multinationella företag. Vår uppsats pekar på ytterligare ett skäl: att stimulera lokala företags tekniska uppgradering, men bara om det multinationella företaget kommer från ett teknikintensivt land och en teknikintensiv sektor.
För det andra tyder våra resultat på att en handelspolitik som syftar till att locka till sig utländska multinationella företag riskerar att öka inkomstskillnaderna på grund av negativa löneeffekter för arbetstagare som utsätts för den nya teknik som överförs. Vi framhåller därför betydelsen av att koppla handelspolitik till politiska strukturåtgärder som är utformade för att hjälpa de arbetstagare som påverkas av automatiseringen.
