Denna uppsats undersöker tolerans hos andra generationens invandrare i Sverige och Europa och dess betydelse för integrationen. Studien inkluderar integration på tre områden: det ekonomiska, det medborgerliga och det sociala. Vi finner att invandrare med mer tolerans i sin kulturella bakgrund integreras i högre grad inom alla tre områden.
Integration av invandrare är en viktig fråga, i synnerhet efter de senaste årens ökade andel invandrare i många europeiska länder. Om personer med invandrarbakgrund blir en del av arbetsmarknaden, demokratin och det kulturella livet torde det göra det lättare för alla i ett land att leva tillsammans.
Men vilka faktorer påverkar integrationen? Denna studie tillför en ny vinkel där vi studerar hur tolerans i invandrarnas kulturella bakgrund påverkar integrationen. En tanke är att personer med tolerant kulturell bakgrund själva är öppnare för nya erfarenheter och att anpassa sig. De kan också anses passa bättre in av personer i det ”nya” landet, såsom arbetsgivare. Studien lägger dessutom an ett bredare perspektiv än vad som hittills gjorts i forskningen då vi analyserar tre olika områden av integration.
Enkätdata om tolerans
Vi använder toleransen i andra generationens invandrares härkomstländer som vårt mått på tolerans. I ursprungsländerna utgår vi från två frågor i enkäten World Values Survey. Den första gäller om homosexualitet kan rättfärdigas och den andra om det är viktigt att föräldrar lär sina barn tolerans och respekt. Vi relaterar sedan ett genomsnitt av dessa två frågor, mätta i härkomstländerna, till våra integrationsmått för individerna som fötts och lever i ett europeiskt land. På detta sätt undviker vi problemet med omvänd kausalitet, då individens integration rimligen inte kan påverka toleransen i ett annat land.
Som validering finner vi att de med högre härkomsttolerans också uttrycker högre tolerans som individer, vilket stöder idén att tolerans i den bakomliggande kulturen överförs från föräldrarna till andra generationens invandrare.
Integration på tre områden
Vi studerar integration på tre områden, samt ett sammanvägt mått över alla områden. Det första området är det ekonomiska där de underliggande variablerna är inkomst, utbildning och egenföretagande. Det andra området är den medborgerliga som bygger på en fråga om man röstade i det senaste valet till den nationella församlingen och en fråga om man deltagit i någon av fyra medborgerliga aktiviteter, t ex deltagit i en demonstration. Det sociala området är det tredje och utgår från en fråga om tolerans gentemot homosexuella och en fråga om man talar ett andra språk i hemmet.
Vårt huvudsakliga resultat är att tolerans uppmätt i härkomstlandet leder till större integration på alla tre områden. Resultatet håller även när vi tar hänsyn till en lång rad bakgrundsfaktorer hos individen, individens föräldrar och härkomstlandet. Effekterna kvarstår även när vi begränsar härkomstländerna till Europa, där den kulturella bakgrunden är mer homogen än i hela populationen.
Viktigt arbeta för ökad tolerans
Våra resultat bidrar till en ökad förståelse för hur invandrare i högre grad kan integreras i samhället. Resultaten pekar på invandrarnas tolerans som en viktig faktor och att det kan vara viktigt att arbeta för ökad tolerans bland invandrare och i andra länder. Det utesluter så klart inte att det också kan vara viktigt att öka toleransen i den infödda befolkningen, en faktor som tidigare studerats. Vårt nya bidrag är att lyfta fram toleransen även bland invandrarna.
