Den institution som avgör kvaliteten på ett lands skolsystem är dess kunskapssyn. Den styr skolarbetet och incitamenten för alla inblandade aktörer: lärare, elever, rektorer, föräldrar, huvudmän och myndigheter. I denna studie ställs en klassisk, faktabaserad kunskapssyn mot en postmodern och socialkonstruktivistisk kunskapssyn.
Alla utvecklade länder har obligatorisk skolgång åtminstone upp till 15 års ålder. Skälet är enkelt: i skolan lär man sig sådant som inte går att tillägna sig spontant, men som samtidigt är nödvändigt för att man ska fungera väl i samhället. Forskningen visar dessutom att en välutbildad befolkning är avgörande för ett lands välståndsutveckling.
Det är dock inte antalet år som individen går i skolan som är avgörande. Skolsystemets kvalitet, dvs. dess förmåga att förmedla värdefulla kunskaper och förmågor till sina elever, är i stället den centrala faktorn.
Kvalitet i denna mening mäts i internationella kunskapsundersökningar. I den senaste PISA-undersökningen var Kina bäst i samtliga kategorier, tätt följt av Singapore, medan USA kom först på 25:e plats. Vad förklarar denna skillnad? Vår hypotes är att det grundläggande skälet är vilken kunskapssyn som ligger till grund för skolverksamheten.
Klassisk och postmodern kunskapssyn
Enligt den klassiska kunskapssynen finns det sann och viktig kunskap, vilken därför kommit att delas av medborgarna i samhället. Viktiga förmågor såsom läsning och problemlösningsförmåga är helt beroende av dessa kunskaper och utvecklas som en bieffekt av att dessa kunskaper förvärvas. Eftersom kunskaperna inte förvärvas spontant, förespråkas en pedagogisk praktik baserad på lärarledd undervisning inom ramen för omsorgsfullt utvecklade kursplaner.
Mot detta synsätt står den postmoderna och socialkonstruktivistiska kunskapssynen, vilken förnekar existensen av sann och objektiv kunskap som elever behöver bemästra för att blomstra. I stället betonas att det bakom sanningsanspråk ofta döljer sig ett gruppintresse med en maktagenda som bör ”dekonstrueras”. Följden blir att lärarens roll reduceras, att eleven ges huvudansvaret för sin egen kunskapsinhämtning och att ämnesgränserna suddas ut. Centrala förmågor som problemlösning och kritiskt tänkande anses kunna tränas upp oberoende av ämneskunskaper.
Kunskapssynen förklarar kvalitetsskillnader
Det var anammandet av den klassiska kunskapssynen på bred front från mitten av 1800-talet i Västerlandets skolsystem som lade grunden för den starka välståndsutvecklingen under de följande dryga 100 åren. Med början i USA har den postmoderna konstruktivistiska kunskapssynen gradvis blivit alltmer dominerade i Väst, vilket förklarar de svaga resultaten i internationellt jämförbara kunskapsmätningar. De ledande asiatiska länderna har däremot låtit sina skolsystem präglas av den klassiska kunskapssynen, vilket är den viktigaste förklaringen till att de presterar på topp i de internationella jämförelserna.
