Bristande efterlevnad av medicinska riktlinjer tros bidra till både sämre hälsoutfall och större sjukvårdskostnader. Vi finner att individer med personlig tillgång till medicinsk expertis – läkare och deras nära anhöriga – har lägre efterlevnad av läkemedelsrelaterade riktlinjer än individer som inte har tillgång till sådan medicinsk expertis.
Mycket tyder på att bristande efterlevnad av medicinska riktlinjer leder till ökade sjukhusinläggningar, dödsfall och sjukvårdsutgifter varje år. Det är således angeläget, såväl akademiskt som ur ett policyperspektiv, att skapa en bättre förståelse för orsakerna till denna bristande efterlevnad. Existerande förklaringar pekar på riktlinjernas komplexitet, en låg förståelse för vikten av efterlevnad av riktlinjer, samt bristande kommunikation mellan patient och vårdgivare.
I ljuset av dessa förklaringsmodeller kan patienter med större tillgång till medicinsk expertis – vilka sannolikt har mer information, en bättre förmåga att fatta medicinskt relevanta beslut, samt bättre kommunikation med sina vårdgivare – väntas efterleva riktlinjer i högre utsträckning än patienter som inte har tillgång till sådan expertis.
Läkemedelsrelaterade riktlinjer studeras
Denna studie använder administrativa data från Sverige för att studera hur tillgången till medicinsk expertis påverkar efterlevnaden av 63 läkemedelsrelaterade riktlinjer. Vi jämför efterlevnaden hos personer med personlig tillgång till medicinsk expertis, nämligen läkare och deras nära anhöriga, med efterlevnaden hos individer som inte har tillgång till sådan medicinsk expertis. De 63 riktlinjer vi studerar innefattar sex relaterade till antibiotika, 20 specifika för äldre, 20 relaterade till specifika diagnoser samt 17 för läkemedelsanvändning under graviditet.
För varje riktlinje identifierar vi de patienter som omfattas av riktlinjen, givet patientens hälsotillstånd, tidigare receptanvändning och demografiska egenskaper. I datamaterialet ingår nära 6 miljoner personer upp till 85 års ålder, för vilka vi har information om genomförd utbildning och som omfattas av minst en riktlinje under perioden 2005-2017. Hos dessa personer undersöker vi skillnader i efterlevnad av den medicinska riktlinjen mellan individer med och utan personlig tillgång till medicinsk expertis, genom att studera deras uttag av receptbelagda läkemedel. För riktlinjer som innebär att patienten skall undvika ett visst läkemedel, exempelvis skall äldre undvika vissa sömnmedel, så definierar vi efterlevnad som avsaknaden av uttag av detta läkemedel. För riktlinjer som innebär att patienten skall ta ett visst läkemedel, exempelvis kolesterolsänkande läkemedel efter en hjärtattack, så definierar vi efterlevnad som uttag av detta läkemedel.
Låg efterlevnad
Vi finner att efterlevnaden av rekommendationerna i allmänhet är låg: Hos den genomsnittlige individen som saknar tillgång till personlig medicinsk expertis är efterlevnaden 54,4 procent. Hos en observerbart liknande patient med tillgång till expertis är efterlevnaden 3,8 procentenheter lägre.
Det negativa sambandet mellan tillgång till personlig medicinsk expertis och efterlevnaden av läkemedelsrelaterade riktlinjer är starkare för rekommendationer med en svagare klinisk motivering. För riktlinjer relaterade till läkemedelsanvändning under graviditet är exempelvis skillnaden i efterlevnad mellan individer med och utan expertis större för läkemedel som skall användas under graviditet endast då det är absolut nödvändigt, än för läkemedel vilka inte skall tas under graviditet oavsett omständigheterna.
Dessa resultat tyder på att andra faktorer än komplexitet, låg kunskap eller bristande kommunikation mellan patient och läkare spelar en betydande roll för den bristande efterlevnaden av medicinska rekommendationer.
