Denna studie visar att transaktionskostnaderna för att införskaffa externt aktiekapital till följd av reducerad informationsasymmetri blir lägre för företag där grundaren behåller sitt ägande. Transaktionskostnaderna blir än lägre för grundarägda företag som har dotterbolag i ett skatteparadis och/eller hör hemma i ett land med starkt aktieägarskydd.
När ett företag växer behövs ofta externt kapital. För grundaren av ett företag utgör detta det så kallade kontrolldilemmat, dvs i utbyte mot externt kapital måste grundaren lämna ifrån sig viss kontroll över företaget. Den förändrade kontrollsituationen åtföljs också av en jämkning av grundarens strategiska mål med de mål som förespråkas av de investerare som bidrar med nytt kapital. Grundarens återstående ägande i företaget kan ses som en viktig del av strukturen för företagsstyrning.
Tidigare studier för företag med huvudkontor i stora länder i västvärlden har visat på en högre transaktionskostnad för företag där grundaren finns kvar som ägare. I denna studie analyserar vi vad som händer med företag baserade i små länder, med argumentet att småskaligheten kan förväntas reducera transaktionskostnaden till följd av lägre grad av informationsasymmetri.
Företag baserade i små länder
Studien baseras på institutionell teori och teorin om ofullständiga kontrakt. Dataunderlaget utgörs av unika och fullständiga data som insamlats för 179 listade företag i åtta karibiska länder. Analysperioden sträcker sig från januari 2003 till juli 2017. Transaktionskostnaden mäts som gapet mellan köp- och säljpriset på börsen för företagets aktier. Den empiriska analysen visar på en statistiskt säkerställd lägre transaktionskostnad för företag där grundaren behållit sitt ägande.
Betydelsen av skatteparadis och aktieägarskydd
Studien visar vidare att reduktionen i informationsasymmetrin är starkare för företag med kopplingar i form av dotterbolag i ett skatteparadis. Här finns en kanal som signalerar möjligheter till skatteplanering för företaget och därmed till positiva effekter för den externa investeraren men också en kanal som möjliggör mindre transparenta affärer för ledningen. Även här tycks grundarens ägande minska informationsasymmetrin och oron för ledningens utnyttjande av situationen för egen vinning med resultatet att transaktionskostnaderna visar sig statistiskt säkerställt än lägre för detta speciella fall.
Studien analyserar också vad den institutionella situationen betyder och ser på vilken effekt aktieägarmodellen, såsom skydd för minoritetsägaren, har för transaktionskostnaden i företag där grundaren behåller sitt ägande. Även här visar sig transaktionskostnaden vid starkare aktieägarskydd bli lägre för företag där grundaren behållit sitt ägande.
Sammantaget visar studien på betydelsen av att beakta storleken på det land där ett företag är baserat samt betydelsen av den institutionella miljön för att rätt förstå hur informationsasymmetrier – kopplade till grundarens kvarhållna ägande – är värderade av externa investerare.
