För att lösa klimatkrisen krävs medborgarnas stöd. Vi finner att människors grad av intolerans mot minoriteter samvarierar med om de håller med om påståendet att global uppvärmning förekommer och anser att konsekvenserna därav är dåliga. För att påverka människors uppfattningar i klimatfrågan räcker det sannolikt inte med att bara sprida kunskap.
Det råder stor enighet i den vetenskapliga världen om att global uppvärmning pågår och att dess konsekvenser riskerar att bli mycket skadliga, särskilt om ökningen av den globala medeltemperaturen överstiger 2°C sedan förindustriell tid. Genom Parisavtalet har ett stort antal länder lovat sänka sina utsläpp, men många anser att dessa löften är alltför osäkra och otillräckliga. Hur kan skarpare åtgärder vidtas? En viktig faktor för att förstå vad som görs – och vad som inte görs – är att undersöka vad som bestämmer människors grad av klimatskepticism. Vår definition av detta begrepp innefattar inte välmotiverad kritik mot en del överdrifter samt avståndstagande till försök att använda klimatfrågan för att driva en extrem politisk agenda, utan vi fokuserar i denna studie på två rättframma uppfattningar i klimatfrågan.
Intolerans som förklaringsfaktor
Vi föreslår en ny förklaringsfaktor till sådan klimatskepticism: människors intolerans. Grundtanken är att intolerans består av två komponenter som vi anser relevanta också för klimatskepticism – undermålig eller snedvriden kunskap samt värderingar som prioriterar en själv eller ens grupp över andra. Personer med dessa utgångspunkter baserar ofta sin förståelse på stereotyper och inhämtar information från ”alternativa” – ofta ovetenskapliga- – källor.
Statistisk analys
För att testa denna hypotes använder vi oss av enkätsvar från personer i 22 europeiska länder samt Israel. Vi använder oss av den s.k. epidemiologiska metoden, som gör att vi kan utesluta att våra resultat återspeglar omvänd kausalitet. Den innebär att våra respondenter är andra generationens invandrare och att deras uppfattningar i klimatfrågan kopplas till graden av intolerans i de länder från vilka deras föräldrar emigrerade.
Respondenterna har bl.a. besvarat två klimatfrågor som utgör grund för våra utfallsvariabler: i vilken grad man håller med om att global uppvärmning äger rum samt i vilken grad man håller med om att följderna av den globala uppvärmningen kommer att vara mycket dåliga för världens befolkning. Dessa svar relaterar vi sedan till sex indikatorer på intolerans.
Mer intolerans samvarierar både med en lägre sannolikhet att hålla med om förekomsten om global uppvärmning och en lägre sannolikhet att anse den globala uppvärmningens konsekvenser som mycket dåliga. Personer med bakgrund i en mer intolerant kultur har således en högre sannolikhet att vara klimatskeptiska. Detta resultat står sig när vi genomför en omfattande känslighetsanalys.
Vår slutsats är att det sannolikt inte räcker med att bara sprida kunskap eller att argumentera i klimatfrågan som sådan för att påverka människors uppfattning i denna fråga.
IFN Working Paper nr 1416, ”Intolerance Predicts Climate Skepticism”, är författat av Alva Johansson, Lunds universitet, Niclas Berggren, IFN och Ekonomihögskolan i Prag, och Therese Nilsson, Lunds universitet och IFN. Kontakta Niclas Berggren, niclas.berggren@ifn.se, eller Therese Nilsson, therese.nilsson@nek.lu.se, om du vill veta mer.
