Denna uppsats visar att investeringar i vindkraft ökade i södra Sverige som en följd av en prisområdesreform på elmarknaden. Reformen påverkade endast investeringsbesluten för stora företag, som är aktiva över hela landet. Mindre företag som ofta bara är aktiva inom ett prisområde påverkades endast obetydligt.
2011 delades Sverige upp i fyra elprisområden. Det innebär att grossistpriset nu skiljer sig mellan olika delar av landet under de timmar då överföringskapaciteten inom Sverige är otillräcklig för att matcha utbud med efterfrågan. Reformen har inneburit att priset i södra Sverige i genomsnitt har blivit 10 procent högre än priset i norra Sverige under de senaste tio åren.
Detaljerade data på vindkraftsansökningar
Som grund för analysen använder jag alla ansökningar om att få bygga vindkraftverk sedan 2003, inklusive information om huruvida ansökan beviljades, när anläggningen uppfördes, samt ägarförhållanden. Eftersom ansökningarna oftast skickas in flera år före byggnationen, använder jag ansökningsdatumet för varje anläggning som ett mått på hur företagen reagerade på reformen.
Jämförelse av skillnader i investeringstakt
För att undersöka reformens effekt jämför jag investeringstakten före samt efter reformen i olika prisområden. Därmed är resultaten mindre känsliga för strukturella bestämningsfaktorer som påverkar investeringstakten, men som inte beror på reformen i sig. Prisområdena ett till fyra löper från nord till syd och eftersom den huvudsakliga prisskillnaden uppstod mellan område två och tre, förenklar jag analysen genom att endast jämföra skillnader mellan nord och syd.
Ansökningar och etableringar påverkades i samma grad
Resultaten visar att investeringstakten ökade mer i syd än i nord efter reformens införande, och att 13 av vindkraftsanläggningarna med fem turbiner eller mer som anlades i syd troligtvis hade placerats i nord om prisområdesreformen inte hade ägt rum. Detta motsvarar 18 procent av alla stora anläggningar som anlades i syd efter reformens genomförande. Procentuellt sett skiljer sig inte resultaten nämnvärt om man även inkluderar de ansökningar som inte beviljades. Därmed är det troligt att den uppmätta effekten även återspeglar företagens investeringsvilja och alltså inte kan förklaras av geografiska skillnader i andelen beviljade ansökningar.
Bara stora företag påverkades
Reformen påverkade bara stora företag. Små, ofta lokalt ägda företag, påverkades endast obetydligt. En trolig orsak är att små företag vanligtvis endast är verksamma inom ett prisområde, medan stora företag är verksamma över hela landet och därmed tar hänsyn till geografiska prisskillnader i sina lokaliseringsbeslut. Om priseffekten av reformen hade varit större, är det möjligt att reformen även hade påverkat små företag.
