För att förstå långsiktig ekonomisk tillväxt bör man studera hur utbildning omsätts till kunskaper och färdigheter. I den här studien visar vi att länder där eleverna uppvisar bättre resultat i PISA och liknande internationella undersökningar har haft högre ekonomisk tillväxt över en femtioårsperiod.
Det är välbekant att utbildning ger högre inkomst på individnivå. Ny forskning har visat att det även finns ett positivt samband mellan utbildning och ekonomisk tillväxt på nationell nivå. Elevernas resultat i internationella elevundersökningar som PISA ger en viktig förklaring till hur snabbt hela ekonomin växer. Länder som Sydkorea och Singapore har inte blivit rika av en slump utan har haft stor nytta av att deras elever har tillägnat sig kunskaper som ger utslag i internationella prov.
I den här uppsatsen bekräftar vi resultaten i tidigare studier som påvisat ett allmänt positivt samband mellan ekonomisk tillväxt och elevernas resultat i internationella prov. Resultaten i flera av dessa studier kan också tolkas som orsakssamband. Vi undersöker sambanden mellan elevers resultat och BNP per capita från 1960 till och med 2016 i 50 länder, vilket inkluderar den senaste finanskrisen och dess efterverkningar. Vi visar också att det positiva sambandet kvarstår när vi enbart använder provresultat från elever på gymnasiet.
Stora skillnader över tid
Enligt våra resultat skulle Sverige kunna ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterade bättre på internationella prov. Sveriges årliga tillväxt skulle till exempel öka med 0,4 procentenheter om våra elever presterade lika bra som eleverna i Singapore.
En sådan tillväxthöjning kan förefalla blygsam, men skulle genom fenomenet ränta på ränta göra stor skillnad med tiden. Om vi kontrafaktiskt ökar den årliga tillväxten med 0,4 procentenheter sedan början av 1960-talet, då de första internationella elevundersökningarna genomfördes, skulle varje svensk i genomsnitt haft omkring 103 000 kronor mer i årsinkomst än vad vi hade år 2016. En sådan inkomstökning skulle både räcka till högre privat konsumtion och ett betydande resurstillskott i den skattefinansierade välfärdssektorn.
Grundläggande kunskaper eller raketforskning?
Vi jämför också betydelsen av grundläggande och mer avancerade kunskaper. Andelen högpresterande elever verkar ha cirka fem gånger så stor påverkan på tillväxten som andelen elever som når gränsen för grundläggande färdigheter. Det finns alltså ekonomiska skäl för att hjälpa begåvade barn att nå sin fulla potential samtidigt som skolan strävar efter att alla elever når de grundläggande målen.
Med tanke på de starka effekterna bör tillväxtpolitik och utbildningspolitik utformas i samklang med varandra. Särskilt angelägna framstår åtgärder som stärker utbildningskvaliteten i svenska skolor på ett sätt som avspeglas i internationella prov.
