Denna studie analyserar vad kopplingen mellan finanskris och teknologiskifte betyder för globaliseringen efter covid19-pandemin. Vår slutsats är att kapplöpningen mellan länder om kvalificerade jobb ‒ tillsammans med centralbankers experimenterande med ränta och obligationsköp ‒ kommer att leda till ett behov för företag med internationell verksamhet att omorganisera sin globala logistikkedja.
Världen kunde upplevas som gränslös 1870-1914. Man kunde beställa varor från hela världen och man kunde investera sitt kapital på främmande kontinenter utan hinder. Efter de två världskrigen följde en period med kraftiga handelshinder mellan länder. I början av 1970-talet vände utvecklingen så att vi vid tidpunkten för finanskrisen 2008 på nytt kunde njuta av en nästintill gränslös värld. I denna värld fanns grundförutsättningarna för den globala logistikkedjan som affärsmodell. Covid19-pandemin från 2020 har visat hur lätt gränshinder kan införas och förutsättningarna för den globala logistikkedjan förändras.
Finanskrisen och teknologiskiftet
Det finns tecken på att teknologiskiften och finanskriser går hand i hand. Vid ett teknologiskifte avvaktar företaget med investeringar för att invänta vilken teknik som kommer att gälla. På individnivå kan mönstret kännas igen vid ett bilköp där osäkerheten om vad som kommer att gälla för driften av nästa generation bilar – bensin, diesel, biogas, el, etc. – upplevs så stor att individen skjuter på köpet. I detta avvaktande läge försöker centralbankerna stimulera till investeringar genom massiva obligationsköp med syfte att sänka räntan. Den låga räntan synes dock - med osäkerheten om vilken teknologi som skall gälla – snarare ha lockat till lån för återköp av egna aktier. Återköpen har lett till mycket hårt skuldsatta företag med en stor sårbarhet för framtidens stigande räntor.
Jobben, jobben och jobben!
Krispaketen har varit massiva efter finanskrisen och än mer så efter covid19-pandemin. Kostnaderna för paketen kommer att ta sig uttryck i stigande räntor, ökad inflation och/eller högre skatter. Den gemensamma effekten av detta är absorption av efterfrågan och som en följd av denna färre jobb i en tid då digitalisering, robotisering och delningsekonomi redan reducerat dessa. Varje politiker som vill bli omvald kommer i detta läge att göra allt för att skapa nya, behålla eller attrahera jobb från utlandet. Historien visar på en hård kamp om gränsöverskridande investeringar i kristider och därmed om arbetstillfällen. Denna uppsats ger prov på hur denna kamp kommer att föras. De politiker som får se arbetstillfällen försvinna utomlands i denna kapplöpning kommer att frestas att stänga gränserna på ett eller annat sätt genom en ny-merkantilistisk politik. Med stängda gränser går förutsättningarna för globala logistikkedjan förlorade.
Logistikkedjan kräver omorganisation
Vi lyfter fram fyra olika affärsmodeller som kan komma ifråga när ny-merkantilismen givit sig till känna. Val av bästa affärsmodell skiljer sig mellan såväl industrier som enskilda företag, men det framgångsrika multinationella företaget kommer att kännetecknas av valet av en flexibel logistikkedja och av att vara en föredömlig lokal aktör genom att stödja utveckling och arbetstillfällen i värdlandet.
