I de flesta flerbostadshus delar lägenheterna på räkningen för husets totala vattenanvändning. Vi studerar vad som händer när individuell mätning och debitering (IMD) av varmvattenanvändning införs och finner att användningen sjunker. Vi visar också att IMD är ett kostnadseffektivt instrument för att reducera vatten- och energianvändning.
Miljöekonomer har länge studerat hur naturresurser såsom ren luft bäst hanteras och har ganska nyligen intresserat sig för hur överanvändning av vatten bäst begränsas. Hittills har de fokuserat på icke-monetära instrument såsom kampanjer som ökar medvetenhet kring hur mycket vatten som används och konsekvenserna av detta. Effekterna av sådana kampanjer är dock oftast kortvariga och minskar vattenanvändningen endast med ett par procent.
Frågetecken kring kostnadseffektiviteten
Det är väl känt att individuell mätning och debitering (IMD) av vatten och elektricitet är en möjlig väg att spara vatten och energiresurser, men byggföretag och Boverket har ifrågasatt om det är ett kostnadseffektivt verktyg. Trots frågetecknen har Europeiska unionen föreskrivit att IMD av vatten och elektricitet ska finnas i alla flerbostadshus från år 2014. År 2019 bestämde även den svenska regeringen att alla flerbostadshus skall vara utrustade med IMD för varmvatten och elektricitet senast 1 juli 2021 – ett mål som dock är långt ifrån att uppnås då endast 15–20 procent av bostäderna har IMD idag. Vi undersöker hur IMD fungerade när det infördes i ett bostadsföretag i en svensk stad.
Data över hyresgästers vattenanvändning
Mellan 2012 och 2014 installerade Kumlabostäder IMD av varmvatten i sina flerfamiljshus. Lägenheternas varmvattenanvändning kunde följas efter installationen av varmvattenmätarna. Efter några månader fick hyresgästerna betala för sin egen varmvattenanvändning men kompenserades med sänkt hyra. Tidigare hade fri användning varit inkluderad i hyran. Vi har data över daglig vattenanvändning under sju år för 600 av lägenheterna och kan jämföra vattenanvändning före och efter införandet av IMD. Därigenom kan vi estimera effekten av att betala för sin egen användning, IMD-effekten, och omfattningen av snålskjutsåkningen dessförinnan.
Effektivt verktyg
Vi finner att IMD leder till en minskning av vattenanvändningen med 26 procent och att huvuddelen (72 procent) av minskningen kommer från storförbrukare (topp-25 procent). Våra uträkningar visar också att IMD är ett kostnadseffektivt instrument för att reducera vatten- och energianvändning. En kronas investering i IMD av varmvatten kan spara mer än 100 liter vatten och därutöver koldioxidutsläpp från elproduktion till ett samhällsvärde av en krona. Sammantaget finner vi att IMD är ett kostnadseffektivt instrument för att reducera vatten- och energianvändning genom att motverka snålskjutsåkning.
