Denna uppsats undersöker om populistiska partiers framväxt i Europa kan kopplas till ökade inkomstskillnader på nationell nivå. Något sådant samband kan inte konstateras. Däremot finner vi ett positivt samband mellan hög arbetslöshet och vänsterpopulistiska partiers valframgångar, samt ett samband mellan stark anställningstrygghet och högerpopulism.
Under 2010-talet skördade både högerpopulism och vänsterpopulism ökade valframgångar i Europas demokratier. I debatten sägs populismen ofta gynnas av ökade inkomstskillnader och nedskärningar i välfärdsstaten, särskilt i kombination med ekonomisk globalisering och handel med Kina. Teoretiskt är det dock inte självklart att ökade inkomstskillnader främjar populism. Forskning har visat att inkomstskillnader som uppkommit på ett sätt som uppfattas som rättvist ofta anses som legitima.
Samband med både höger- och vänsterpopulism
Denna uppsats undersöker sambandet mellan inkomstspridning på nationell nivå och populism i form av både höger- och vänsterpopulistiska partiers valresultat i 33 europeiska länder från 1980 till 2018. Andra faktorer som beaktas i analysen är arbetslöshet, fattigdom och anställningstrygghet. Något positivt samband mellan populism och inkomstskillnader kan inte konstateras, varken för höger- eller vänsterpopulism. Däremot förklaras vänsterpopulistiska partiers valframgångar delvis av hög arbetslöshet, medan högerpopulistiska partiers delvis hänger samman med starkare anställningsskydd.
Flexibel arbetsmarknad kan motverka högerpopulism
Sambandet mellan högerpopulism och anställningsskydd kan tyckas oväntat. Tidigare forskning har dock visat att högerpopulistiska partier har lätt att få stöd hos människor som är kvar under lång tid i ett osäkert jobb. Den som faktiskt förlorar jobbet söker sig till vänsterpartier om hen blir arbetslös och till andra partier om hen får ett nytt jobb. En flexibel arbetsmarknad skulle därför kunna motverka högerpopulismens tillväxt och våra resultat är i linje med det resonemanget.
Svag effekt av välfärdsutgifter
Tanken att nedskärningar av välfärdsstaten bidrar till populism får ett visst stöd i vår studie, men bara för vänsterpopulistiska partier. Däremot finns inget samband mellan hela statens storlek och vare sig vänster- eller högerpopulism.
