Alla organisationer behöver fördela personal mellan administration och produktion, men att hitta rätt balans är komplicerat. Genom att studera de 20 vanligaste yrkena inom svenska högskolor och universitet finner vi att framför allt antalet anställda i administrativa befattningar som kräver högre utbildning har ökat kraftigt.
Inom alla organisationer behövs det dels personal i kärnverksamheten, dels personal som ser till att löner betalas ut, att kvalitet upprätthålls och liknande administrativa uppgifter. En omfattande teoretisk och empirisk forskning har studerat hur svårt det är för ledningen av en organisation att fördela arbetskraft mellan olika verksamheter på ett ändamålsenligt sätt. Då den administrativa personalen ofta arbetar närmare ledningen och kan ha bättre möjligheter till att föra fram sina önskningar till ledningen är det troligt att mer resurser fördelas till administration än vad som är optimalt. För att studera denna fråga behövs det dock tillgång till detaljerad information om vilka yrken som ingår i en organisation, samt vad som är organisationens primära målsättning.
Högskolor och universitet lämpliga studieobjekt
En analys av högre utbildning ger en god möjlighet att studera allokeringen mellan administration och produktion. Produktionen, i form av undervisning och forskning, görs primärt av forskare och lärare. Det gör det enkelt att i registerdata identifiera vilka yrken som förknippas med produktion och vilka som förknippas med administration. Uppsatsen undersöker de 20 vanligaste yrkena inom samtliga svenska universitet och högskolor, undantaget de konstnärliga högskolorna. Varje yrkeskod indelas i fyra olika grupper, beroende på om yrket tillhör forskning och utbildning, avancerad administration, mindre avancerad administration och service, samt övriga. Detta gör det möjligt att se vilka yrkesgrupper som vuxit mer än andra över tiden.
Tvivelaktig resursallokering
Under perioden 2001–2018 har antalet studenter ökat kraftigt, vilket skapat ett behov av fler lärare och forskare. Samtidigt har vissa yrkesgrupper inom avancerad administration vuxit ännu mer. Detta gäller framför allt HR-personal, kommunikatörer och övriga handläggare. Dessa grupper har vuxit betydligt snabbare än några andra grupper, både vad gäller antalet anställda och den totala lönesumman som går till dem.
Det är osannolikt att detta är en optimal användning av resurser om beslutsfattarna vill prioritera forskning och undervisning, något som ofta framhålls från politiskt håll. Det är dock inte uppenbart varför resurserna allokeras som de gör.
IFN Working Paper nr 1399, "Ballooning Bureaucracy: Tracking the Growth of High-Skilled Administration within Swedish Higher Education", är författat av Fredrik W. Andersson, SCB och Örebro universitet, Henrik Jordahl, Örebro universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), samt Anders Kärnä, Örebro universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Anders Kärnä, anders.karna@ifn.se, om du vill veta mer.
