I ett fältexperiment skickade vi ansökningar från fiktiva flyktinginvandrare till utannonserade jobb med låga kvalifikationskrav. Varken tidigare erfarenhet från enkla jobb eller slutförd utbildning i svenska för invandrare ökade sannolikheten att bli kallad till intervju. För kvinnliga invandrare var dock denna sannolikhet högre än för manliga.
Flyktingar från Afrika och Mellanöstern och deras anhöriga har haft svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. En hög andel av dem har låg utbildningsnivå och bristfälliga kunskaper i svenska. Många syrier anlände till Sverige under flyktingkrisen 2015–16 och syrier är i dag den till antalet största gruppen utrikes födda i Sverige.
Tidigare studier indikerar att det finns ett samband mellan, å ena sidan, erfarenhet från enkla jobb och goda kunskaper i värdlandets språk och, å andra sidan, lyckosam integration. I de flesta av dessa studier är det dock inte möjligt att avgöra om sambanden är kausala. Vi undersöker dessa frågor med hjälp av ett fältexperiment, vilket ger oss möjlighet att tolka våra resultat som orsakssamband.
Fältexperiment med syriska flyktingar
I ett fältexperiment lät vi fiktiva flyktinginvandrare från Syrien ansöka om jobb med låga kvalifikationskrav på den svenska arbetsmarknaden. Samtliga sökande var unga, men med varierande erfarenhet från enkla jobb och kunskaper i svenska. Eftersom de sökandes bakgrundsegenskaper varierades slumpmässigt, kan vi identifiera orsakssamband mellan dessa egenskaper och i vilken utsträckning arbetsgivarna begärde mer information från de sökande och/eller bjöd in dem till intervjuer. De syriska flyktingarna ansökte om jobb som annonserats på Arbetsförmedlingens portal Platsbanken. Totalt skickades över 2.000 ansökningar in under 2019, det vill säga innan covid-19 lamslog stora delar av arbetsmarknaden.
Andelen svar där den sökande blev inbjuden till intervju eller ombedd att inkomma med mer information var överlag låg och vi finner inget stöd för att vare sig erfarenhet från ett enkelt jobb eller fullgjord utbildning i svenska för invandrare påverkade denna andel positivt. Däremot fick kvinnliga sökande mer positiv respons än manliga från arbetsgivarna.
Potential för förbättrad integration
Våra resultat pekar på att de gynnsamma effekter på integrationen av språkkunskaper och erfarenhet av enkla jobb som påvisats i forskningen inte kan förklaras av att arbetsgivare uppfattar dessa egenskaper som positiva signaler när flyktinginvandrare söker jobb genom formella kanaler. I stället kan mer humankapital och förbättrad tillgång till informella karriärvägar och professionella nätverk vara bidragande faktorer.
Sysselsättningsgraden i Sverige är lägre för kvinnor från Afrika och Mellanöstern än för män från dessa regioner. Det faktum att vi finner att arbetsgivare var mer benägna att ge positiv feedback till kvinnliga än till manliga sökande tyder på att integrationen för kvinnor från Afrika och Mellanöstern skulle kunna förbättras om de söker jobb i större utsträckning.
