Denna studie undersöker verksamheten i den privata sektorn i Sverige under covid-19-pandemin med hjälp av administrativa skattedata på företagsnivå. Den ekonomiska aktiviteten sjönk, men ekonomisk-politiska åtgärder bidrog till att mildra de negativa konsekvenserna av pandemin.
Studien analyserar pandemins inverkan på företagens omsättning och skattebetalningar genom att använda administrativa skatteregister om utfall på företagsnivå. Dessa skattedata för hela befolkningen ger en mer exakt och snabbare bild av den privata sektorns verksamhet jämfört med traditionella källor, som bygger på sällsynta undersökningsregister. Vår analys använder också ny metod för att identifiera pandemins inverkan genom att kombinera variation inom ett år, variation över årsgränserna och geografiska skillnader.
Minskad försäljning och elanvändning
Studiens huvudresultat är att pandemin hade en djupgående inverkan på den privata sektorns verksamhet och skatteintäkter. Företagens försäljning, beräknad utifrån momsintäkter, sjönk med över sex procent. Vi finner även att företagens elanvändning, mätt utifrån punktbeskattning av energi, minskade med lika mycket, vilket bekräftar nedgången i privat sektor. Pandemins inverkan varierade med intensiteten i infektionsfrekvensen av coronaviruset, där kommuner som upplevde färre infektioner hade en betydligt mindre nedgång i momsintäkter och försäljning.
Momsintäkterna minskade något mindre än den faktiska omsättningen, vilket förklaras av att Sverige använder differentierade momssatser och att den största nedgången inträffade i sektorer med låg moms. Inkomstskatterna på arbete sjönk med cirka tre procent, vilket återspeglar statliga stödprogram som kanaliserar lönebidrag direkt till företag och anställda.
Ökade sjuklöner
Pandemins inverkan på sjukfrånvaron, som vi uppskattar med hjälp av företagens sjuklönebetalningar, visade att sjukskrivningarna ökade kraftigt under pandemin, med ett genomsnitt på 71 procent under 2020. Det fanns dock ingen spårbar koppling mellan smittspridning och sjuklön, vilket kan bero på mätfel eller incitamentseffekter som genereras av generöst statligt stöd som kompenserar företagen för deras sjuklönekostnader och eliminerar karensdagarna för sjukfrånvarande anställda.
