Innovationsbaserat och tillväxtorienterat entreprenörskap, så kallat schumpeterianskt entreprenörskap, är till sin natur annorlunda än vanligt företagande. Breda generella åtgärder för att skapa ett förmånligt företagsklimat är att föredra framför riktade satsningar för att befrämja schumpeterianskt entreprenörskap.
Ekonomisk tillväxt är ofta en effekt av nya radikala innovationer. Det kan handla om nya varor eller tjänster, men också nya sätt att producera eller distribuera existerande produkter. De innovativa och tillväxtorienterade företag som är drivande i denna utveckling sägs utöva vad som brukar kallas schumpeterianskt entreprenörskap efter den österrikiske nationalekonomen Joseph Schumpeter, som var först med att beskriva fenomenet. Sådant entreprenörskap är till sin natur oförutsägbart och konträrt, vilket gör att det är näst intill omöjligt att i ett visst land på förhand veta i vilka branscher sådana entreprenörer kommer att dyka upp.
Statlig näringspolitik ofta ineffektiv
Direkta offentliga åtgärder för att stimulera företagande och innovationer har nästan alltid visat sig vara ineffektiva när de i efterhand utvärderats. Varför åtgärderna så sällan lever upp till de uppställda målen är omdiskuterat, men en trolig förklaring är just schumpeterianska entreprenörers oförutsägbara och konträra natur. Om man inte på förhand med någorlunda säkerhet kan förutsäga var och när de kommer att dyka upp, blir det svårt att med riktade insatser identifiera och stödja just dessa företag. Om denna svårighet vittnar också alla de schumpeterianska entreprenörer som på förhand ansetts uträknade. I efterhand har deras innovation upplevts som självklar, men initialt framstod den för utomstående betraktare som verklighetsfrånvänd eller orealistisk. Med detta perspektiv blir det enklare att förstå varför tidigare åtgärder sällan varit effektiva.
Generella åtgärder har större chans att lyckas
Schumpeterianska entreprenörer är således svåra att identifiera och stödja med hjälp av direkta åtgärder. Därför är det mer effektivt med breda åtgärder som förbättrar näringslivsklimatet för alla företag. Särskilt viktiga är åtgärder som förbättrar utbildnings- och rättsväsendet. Detta gynnar såväl schumpeterianska entreprenörer som mindre innovativa företag och staten behöver då inte försöka fatta beslut om vilka företag som bör gynnas.
IFN Working Paper nr 1395, "Schumpeterian Entrepreneurship: Coveted by Policymakers but Impervious to Top-Down Policymaking", är författat av Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Anders Kärnä, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Tino Sanandaji, Institutet för ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning, Handelshögskolan i Stockholm. Kontakta Magnus Henrekson, magnus.henrekson@ifn.se, om du vill veta mer.
