Konkurrens om väljare tvingar politiker att anpassa sig till medelväljarens åsikt. Men om det finns blocköverskridande åsikter hos politikerna som inte delas av väljarna, kan politikerna bilda en implicit kartell och välja att inte konkurrera i dessa frågor. Sådana karteller kan vara stabila över tid, men bryta ihop då nya partier uppstår.
En klassisk politisk fråga rör i vilken utsträckning politikerna bör agera så som deras väljare vill eller utifrån vad politikerna själva anser vara bäst för deras väljare. Möjligheterna för politiker att agera annorlunda än vad väljarna vill kan dock vara små om det är en hård konkurrens om dessa inför valet. Då tvingas politiker att anpassa sig till vad medelväljaren anser, om politikern inte vill förlora utsikterna att vinna valet.
Om politikerna över blockgränserna inte håller med sina respektive väljare i vissa frågor är dock situationen annorlunda. I dessa fall kan politikerna över båda blocken välja att inte konkurrera i dessa frågor och på så vis slippa anpassa sig till vad väljarna tycker. De kan då fortsätta föra en politik som politikerna i båda blocken anser vara bättre.
Implicita karteller i en politisk kontext
En sådan situation påminner om en så kallad implicit kartell som företag på en marknad kan ingå. Företagen kommer till exempel överens om en miniminivå för priserna och kan därmed tjäna mera pengar över tid än vad de hade gjort om de tvingades konkurrera. Tidigare forskning har visat att sådana samarbeten kan vara stabila över tid, men de kan också bryta samman om nya företag dyker upp på marknaden och skapar en annan jämvikt.
En liknande analys har dock inte gjorts i en politisk kontext, där politikerna konkurrerar i flera olika politiska dimensioner. Genom att studera hur politiker beter sig när politiken har minst två olika dimensioner, såsom höger-vänster och nationellt-globalt, att ta hänsyn till, går det att teoretiskt visa att politikerna kan välja att konkurrera fullt ut i den dimension där de har olika åsikter, men samarbeta i den dimension som de håller med varandra om. Detta samarbete kan vara stabilt över tid, men kan också bryta samman om det uppstår nya politiska partier med andra åsikter.
Svenska enkätdata
Vi kombinerar enkätdata från väljare och riksdagsledamöter, för att undersöka om den teoretiska modellen har stöd i verkligheten. Enkäterna visar att det finns en tydlig åsiktsskillnad mellan höger- och vänsterpartier i frågor som rör storleken på offentlig sektor och privat sjukvård, där högerpartier vill se mer privat sjukvård och en mindre offentlig sektor, och vice versa.
I migrationsfrågan är dock både höger- och vänsterpartier negativa till att ta emot färre flyktingar under en lång period. Efter Sverigedemokraternas inträde i riksdagen sker emellertid en viss förändring, i linje med vad den teoretiska modellen förutspår, och från och med riksdagsvalet 2018 har högerpartierna i genomsnitt samma åsikter som sina väljare.
IFN Working Paper nr 1393, "Vox Populi, Vox Dei? Tacit Collusion in Politics", är författat av Christian Johansson, Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet, Anders Kärnä, Institutet för Näringslivsforskning, IFN, och Örebro universitet, och Jaakko Meriläinen, Instituto Tecnológico Autónomo de México (ITAM). Kontakta Anders Kärnä, anders.karna@ifn.se om du vill veta mer.
