Medan vikten av att utveckla välfungerande statliga institutioner i utvecklingsländer är okontroversiell, är frågan om huruvida givare hjälper eller stjälper denna process mer omtvistad. Resultaten i denna studie ger dock anledning till optimism.
Ett av de globala målen i FN:s Agenda 2030 är att bygga effektiva och inkluderande institutioner. Även Världsbanken, som är i fokus i denna uppsats, betonar sitt engagemang för att främja god samhällsstyrning.
Biståndsoptimister, å ena sidan, menar att inflödet av resurser och tekniskt bistånd hjälper mottagarländerna att bygga upp viktiga samhällsinstitutioner, och att villkorat bistånd kan övertyga dem att genomföra välbehövliga reformer. Biståndsskeptiker, å andra sidan, hävdar att bistånd minskar incitamenten för demokratiskt ansvarsutkrävande och därmed det demokratiska trycket att bygga effektiva institutioner i mottagarländerna. Givarna själva faller till synes i den tidigare kategorin.
Denna studie undersöker lokala effekter av bistånd på medborgares förtroende för viktiga samhällsinstitutioner i Afrika söder om Sahara. Vi granskar Världsbankens biståndsprojekt på ett övergripande plan, oavsett sektorfokus, och de projekt som är specifikt inriktade på institutionell utveckling. Slutligen jämför vi för ett begränsat antal mottagarländer effekterna av projekt från Världsbanken, USA och Kina.
Data över biståndsströmmar
För att besvara dessa frågor använder vi oss av ett stort datamaterial som följer biståndsströmmar – vart pengarna går och var projekten lokaliseras. Detta kopplas till omfattande enkätdata, med frågor till medborgare i mottagarländerna om bland annat tilltro till och användande av centrala samhälleliga institutioner såsom polis, domstolsväsende och skattemyndigheter. Då båda datamaterialen innehåller GPS-koordinater kan man identifiera personer i enkätdatan som bor nära biståndsprojekt och därmed undersöka biståndets effekter i närområdet. För att hantera selektionsproblematik jämför vi utfall för personer som vid tiden för intervjun bodde vid ett pågående eller avslutat projekt med utfall för personer som bor i ett område där vi vet att det senare kommer att starta ett projekt.
Anledning till optimism
Resultaten indikerar att Världsbanksprojekt har en positiv inverkan på den upplevda institutionella kvaliteten i det lokala området. Människor som bor nära ett avslutat projekt har högre tilltro till institutioner än vad som är fallet i jämförelsegruppen. Detta gäller för Världsbankens övergripande bistånd, oavsett sektor. Som förväntat är dock effekterna tydligare för projekt som specifikt fokuserar på institutionsbyggnad. De positiva effekterna observeras emellertid bara för slutförda projekt, inte för projekt som fortfarande är under implementering, och resultaten tycks skilja sig åt mellan givare.
Vi drar slutsatsen att det finns anledning till optimism gällande bistånd med fokus på samhällsstyrning och institutionsbygge. Detta är relevant, inte minst för svenskt utvecklingssamarbete. Precis som för Världsbanken, har bistånd till demokratiutveckling och uppbyggnad av välfungerande samhällsinstitutioner en framträdande roll i svenskt bistånd. Resultaten belyser dock samtidigt att institutionsutveckling är ett långsiktigt arbete där man inte kan förvänta sig omedelbara resultat, samt att olika givare är olika framgångsrika i sina ansträngningar på området.
___________________________________________________________
IFN Working Paper nr 1391, "Aid and Institutions: Local Effects of World Bank Aid on Perceived Institutional Quality in Africa", är författat av Ann-Sofie Isaksson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet, och Dick Durevall, Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet.
