Konventionella förklaringar till att partier utanför den politiska huvudfåran har vuxit har antagit att dessa partiers väljare drivs av nationalism och ekonomisk oro. Denna uppsats hävdar i stället att etablerade vänster- och högerpartier har samlats kring liknande moraliska värden och därigenom gjort många av sina gamla väljare hemlösa.
När Joe Biden besegrade Donald Trump i det amerikanska presidentvalet 2020 ansågs det vara ett tecken på en mer omfattande tendens i västvärlden, nämligen att väljarflykten från traditionella politiska partier på både vänster- och högerkanten till nya, etablissemangskritiska uppstickarpartier hade avtagit. Mycket talar dock för att det är en felaktig uppfattning.
De flesta väljare som har övergivit de etablerade vänster- och högerpartierna kommer inte att återvända så länge som dessa partier saknar förståelse för de missnöjda väljarnas bevekelsegrunder.
Liberal och konservativ moral
Dessa väljare drivs sannolikt inte, som det ofta har påståtts, främst av snävt nationalistiska attityder eller rädsla för globaliseringens ekonomiska effekter. Snarare kan deras avhopp till nya politiska rörelser ha att göra med att de etablerade vänster- och högerpartierna har blivit alltmer lika varandra och kommit att dela en ensidigt liberal moraluppfattning.
Denna analys vilar på den socialpsykologiska forskning som visar att liberaler och konservativa, oavsett om de partipolitiskt befinner sig på vänster- eller högerkanten, omfamnar delvis olika moraliska värden. Liberaler bejakar som regel framför allt omsorg, rättvisa och frihet, medan konservativa även lägger vikt vid andra, balanserande värden som auktoritet, lojalitet och helighet.
Vänster och höger har flutit ihop
De senaste decennierna har både vänstern och högern främst betonat de moraliska värden som har att göra med individens frihet och rättigheter, medan auktoritet, lojalitet och helighet har tonats ned. I Sverige kan vi se denna moraliska konvergens i bland annat Moderaternas och Socialdemokraternas stöd för elevcentrerad pedagogik i skolan, konkurrensutsättningar av offentliga verksamheter och öppna gränser.
På ett liknande sätt har tongivande vänster- och högerpartier i Europa och USA gemensamt stöttat en politik för fri rörlighet för migranter och ett rent materiellt synsätt på arbete som bortser från arbetets sociala funktion och värde. Detta har skapat utrymme för nya partier att positionera sig i det moraliska tomrum som därigenom uppstått och attrahera väljare som i praktiken numera känner sig partipolitiskt hemlösa.
För att vinna tillbaka brett stöd bör de liberala vänster- och högerpartierna omfamna moralisk pluralism, vilket innebär att även ge erkännande åt konservativa moraliska värden.
