Denna studie analyserar hur elmarknaden bör reformeras för att uppnå målen om en miljövänlig, tillförlitlig och kostnadseffektiv energiförsörjning. Vi drar slutsatsen att priserna i högre utsträckning bör återspegla resursbristen i elsystemet och att riskerna behöver minska för investerare.
Elförsörjningen i Sverige står inför stora utmaningar. Befolkningsökning, elektrifiering av transporter och industriella processer samt etablering av datacenter och annan elintensiv industri förväntas leda till en stor ökning i elanvändningen. Samtidigt närmar sig många av produktionsanläggningarna slutet på sin tekniska livslängd och behöver förnyas eller ersättas med annan kapacitet de kommande 20 åren.
De mesta av investeringarna i ny kapacitet sker i väderberoende elproduktion, såsom vindkraft. Den pågående energiomvandlingen riskerar minska tillförlitligheten i elsystemet, om det inte finns tillräcklig kapacitet för att täcka upp bortfallet när vindkraften inte kan leverera. Denna uppsats belyser frågan hur elmarknaden bör reformeras för att uppnå en tillförlitlig tillgång på el till skäliga priser i en framtida fossilfri energiförsörjning.
Nya elområden för att lyfta fram elbristen i storstäderna
En välfungerande elmarknad bygger på principen att alla resursbegränsningar i hela elsystemet återspeglas i marknadspriset vid varje tidpunkt. Då kommer investeringar i ny produktion förläggas till de regioner där det ekonomiska värdet är som högst. Marknaden kommer att säkerställa en optimal blandning av baskraft för att täcka den genomsnittliga elförbrukningen, liksom toppkraft för att täcka efterfrågetopparna.
På senare tid har kapacitetsbristen i vissa storstadsområden blivit allt tydligare. En indelning i nya elområden som tydliggjorde denna elbrist skulle öka lönsamheten av befintlig elproduktion och nyinvesteringar storstadsområdena, eftersom elpriserna då skulle bli högre.
Tydligare framtida roll för kärnkraftenKärnkraften är en av hörnstenarna i Sveriges elförsörjning. Energiöverenskommelsen som slöts 2016 ger dock motstridiga signaler om kärnkraftens framtid. Å ena sidan får ny kärnkraft byggas, å andra sidan är det uppsatta målet att Sveriges elproduktion ska vara till 100 procent förnybar efter 2040. Denna tvetydighet skapar onödig politisk risk kring investeringar i ny och befintlig kärnkraft och indirekt även för all annan elproduktion. Ett utökat inhemskt skydd likt det som utländska energiinvesteringar erbjuds genom internationella investeringsavtal skulle minska den politiska risken ytterligare.
Bättre organiserad terminshandel
Investeringar i vindkraft och annan väderberoende elproduktion är riskabla till följd av fluktuationerna i såväl elpriset som produktionen från dessa anläggningar. Ägarna undkommer sådan osäkerhet genom att prissäkra en viss del av förväntad produktion med hjälp av långsiktiga finansiella kontrakt. Marknaden för sådana Power Purchase Agreements skulle sannolikt fungera bättre om den vore transparent och organiserad kring standardiserade kontrakt.
