Denna uppsats diskuterar hur den så kallade delningsekonomin ska definieras och undersöker dess utbredning. Antalet delningsekonomitjänster är stort, men sex procent av tjänsterna genererar 90 procent av trafiken. Den viktigaste förklaringen till delningsekonomins storlek är tillgången till snabbt internet, men även regleringar spelar roll.
Termen delningsekonomi började användas runt 2013, och de försök som gjorts för att fånga fenomenet tar fasta på att ny teknik har möjliggjort produktivt nyttjande av ledig kapacitet i ekonomin genom att sänka sök- och transaktionskostnader. Stundom hävdas också att delningsekonomin erbjuder ett alternativ till det rådande kapitalistiska systemet.
Efter en genomgång av forskningslitteraturen skapar vi en syntes av olika försök att definiera delningsekonomin. Vår definition utgår från en kombination av decentraliserat utbud, tillfällig matchning av utbud och efterfrågan och så kallade mikrotransaktioner, som kan, men inte måste, innefatta pengar. Till skillnad från tidigare definitioner innehåller vår definition verksamheter både med och utan vinstsyfte och urskiljer inga aktiviteter baserat på deltagarnas värderingar, ambitioner eller incitament. De aktiviteter som samlas inom delningsekonomin utgör enligt vårt synsätt både en del av och ett komplement till den övriga ekonomin.
Många tjänster, men skevt fördelad trafik
Med hjälp av söktjänster och portaler identifierades över 200 olika tjänster som uppfyller vår definition. Trafiken till dessa tjänster uppmättes med clickstream-data som anger människors surfande med webbläsare till tjänsternas hemsidor. En nackdel med metoden är att användande via mobiltelefonapplikation (app) inte fångas. Data samlades in 2016–2017.
De två största delningsekonomitjänsterna i vårt material är Amazon Mechanical Turk och Airbnb, som tillsammans står för hälften av trafiken. Totalt står 13 tjänster, motsvarande sex procent, för 90 procent av trafiken. Delningsekonomin tycks alltså kännetecknas av en stor mängd små tjänster och några få mycket stora.
Snabbt bredband och ekonomisk frihet är nyckelfaktorer
Vårt datamaterial avser delningsekonomin i 114 länder. En betydande del av variationen i storlek mellan länder förklaras av skillnader i hur stor andel av befolkningen som har tillgång till internet via snabbt bredband. Vår analys visar också att länder med mer frihandel och bättre företagsklimat har en större delningsekonomi. Delningsekonomin tycks alltså främjas av ekonomisk frihet, på samma sätt som andra näringsverksamheter främjas i marknadsekonomier.
IFN Working Paper nr 1380, "The Sharing Economy: Definition, Measurement and its Relationship to Capitalism", är författat av Andreas Bergh, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Alexander Funcke, University of Pennsylvania, och Joakim Wernberg, Entreprenörskapsforum och CIRCLE, Lunds universitet. Vill du veta mer? Kontakta Andreas Bergh, andreas.bergh@ifn.se eller mobil 070 779 07 34.
