Denna uppsats analyserar hur internationaliseringen av revisionskommittén i europeiska företag är kopplad till kvaliteten på den finansiella rapporteringen. Vi finner att detta samband är negativt och diskuterar vad som kan vara den bakomliggande förklaringen.
I ett nyligen publicerat policydokument från EU rekommenderas medlemsländernas företag att välja oberoende medlemmar till sina revisionskommittéer. Ett ofta förespråkat sätt att finna sådana är att välja internationella medlemmar.
Vi har i tidigare studier visat att internationaliseringen av en styrelse är värdeskapande genom det tillskott den ger till styrelsens rådgivande förmåga. Här argumenterar vi dock för en negativ effekt av internationalisering på företagsstyrningen genom att rekryteringen av utländska medlemmar till revisionskommittén kan leda till att styrelsens kontrollfunktion och kvaliteten på den finansiella rapporteringen försämras. Denna uppsats studerar i vilken utsträckning valet av internationella medlemmar till ett företags revisionskommitté leder till sämre kvalitet på företagets finansiella rapportering.
Data från 16 europeiska länder
Vår empiriska analys är baserad på ett urval av drygt 2 000 börsnoterade europeiska företag från 16 länder för perioden 2000–2018. Vårt mått på kvalitet är ett uttryck för företagsledningens val av (laglig) resultatpåverkande periodisering. Våra slutsatser är robusta för flera olika definitioner av kvalitet.
Språkskillnader har betydelse
Den empiriska analysen visar att det finns en klart negativ koppling mellan förekomsten av utländska medlemmar i ett företags revisionskommitté och kvaliteten på företagets finansiella rapportering. Den negativa kopplingen är dock svagare i länder med starkare skydd för investerare.
Vidare finner vi att det är skillnader i modersmål inom kommittén som leder till den sämre rapportkvaliteten. Skillnaderna skapar kommunikationsproblem och en brist på social samhörighet. Denna brist gäller mellan medlemmarna av kommittén såväl som med andra inblandade i att övervaka processen kring den finansiella rapporteringen, t.ex. med internkontrollen samt revisorerna. Språkbarriären kan hindra de utländska medlemmarna från att erhålla tillräckligt med information, att genomföra påkallad analys, och att dela med sig av information till inhemska medlemmar av kommittén.
Den ekonomiska logiken bakom vår analys är att företagsledningen med vetskap om de språkliga problemen i revisionskommittén tar tillvara de ökade möjligheterna att inom gränserna för lagar och stadganden fritt avgöra posters påverkan av resultatet, vilket i sin tur betyder lägre kvalitet på den finansiella rapporteringen.
IFN Working Paper nr 1370, "On the Role of Internationalization of Firm-Level Corporate Governance – The Case of Audit Committees” är författat av Haroon Afzali, Minna Martikainen, Lars Oxelheim och Trond Randöy. Kontakta Lars Oxelheim, lars.oxelheim@ifn.se, om du vill veta mer.
