Det finns en livlig debatt om kvinnors underrepresentation inom universitetsvärlden på högre nivåer. Denna studie visar att kvinnliga studenter utsattes för en betydande diskriminering i betygssättningen på den första kursen inom nationalekonomi på Stockholm universitet.
Precis som inom många andra universitetsämnen så ”försvinner” kvinnor högre upp i hierarkin även inom nationalekonomi. Det kan finnas många anledningar till detta mönster men en förklaring kan vara diskriminering. Betygsdiskriminering har inte bara en direkt effekt, d.v.s. att det blir svårare att bli antagen t.ex. till master-program. Den kan också ha indirekta effekter som påverkar kvinnors vilja och motivation att fortsätta till högre studier som är en förutsättning för att slutligen nå en docentur eller en professur.
Data avser två regimer för betygssättningen
Vi använder data från introduktionskursen i makroekonomi på nationalekonomiska institutionen på Stockholms universitet mellan åren 2008 och 2014. Tentamen består av flervalsfrågor med ett korrekt svarsalternativ och essäfrågor som är mer öppna för tolkning i rättningen.
I vår studie fördelades de rättande lärarna och därmed också vederbörandes kön slumpmässigt till de olika frågorna. Vi utvärderar betygssättningen under två olika regimer. Dels under perioden före hösten 2009 då all rättning sker med kännedom om studentens personalia, dels efter hösten 2009 då rättningen sker med anonymisering av dessa uppgifter. På grund av slumpmässigheteten i rättande lärares kön kan vi undersöka om det finns något orsakssamband mellan lärarens kön och betygssättningen av studenter med samma kön, vilket benämns in-group bias i forskningen.
Oförtjänt låga betyg för kvinnliga studenter
Först skattar vi en positiv effekt på betygssättningen i essäfrågorna av att bli rättad av en lärare med samma kön under perioden utan anonymisering, jämfört med att bli rättad av en lärare av motsatt kön. För perioden med anonymisering konstaterar vi däremot att det inte finns någon in-group bias, vilket är förväntat eftersom man då ej känner till personalia om studenten. För flervalsfrågorna finner vi inte heller någon sådan bias under någon av perioderna, vilket också är förväntat eftersom det är entydigt vad som är ett korrekt svar.
Vi undersöker sedan om det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare i betygssättningen i essäfrågorna. Resultaten indikerar att särskilt manliga lärare, men även i viss mån kvinnliga, var mer benägna att sätta lägre betyg på kvinnliga studenter än manliga under perioden utan anonymisering. Samma analys under perioden med anonymisering ger vid handen att alla effekter är noll. Dessa resultat tyder på att kvinnor får oförtjänt låga betyg, oavsett lärares och studenters könsmatchning. Resultaten är i linje med positiva/negativa stereotyper av manliga/kvinnliga studenter.
Diskrimineringens konsekvenser
Den diskriminering i betygssättningen vi påvisar kan ha viktiga följdverkningar. Eftersom möjligheterna att avancera till högre studienivåer delvis styrs av betyg på introduktionskursen, kan våra resultat bidra till att förklara underrepresentationen av kvinnor högre upp i hierarkin på nationalekonomiska institutioner. Diskrimineringen kan också påverka kvinnliga studenters motivation och utbud, då de kanske söker sig till ett annat fält. Slutligen visar vår studie att jämställd representation av lärare inte är ett tillräckligt villkor för en rättvis bedömning, då även kvinnliga lärare ger kvinnliga studenter oförtjänt låga betyg.
IFN Working Paper nr 1362, "The Genius is a Male: Stereotypes and Same-Sex Bias in Exam Grading in Economics at Stockholm University”, är författat av Joakim Jansson, Linnéuniversitetet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Björn Tyrefors, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta författarna, joakim.jansson@lnu.se, eller bjorn.tyrefors@ifn.se, om du har några frågor.
