Denna uppsats analyserar hur ägarandelen av en affärsgrupp är kopplad till det ägda företagets val av företagstyrningsmodell och hur denna koppling påverkas av kvaliteten på den institutionella miljön. Vi studerar empiriskt hur den anglo-amerikanska företagsstyrnings-modellen används när ett afrikanskt företag gör sin entré på börsen.
Vad och vem avgör valet av modell för företagsstyrning när ett företag i ett utvecklingsland sätts på börsen? Vi studerar hur en affärsgrupps ägande i ett företag är kopplat till valet av företagsstyrningsmodell i detta företag vid tidpunkten för dess börsintroduktion. Denna tidpunkt representerar tillfället för en möjlig övergång från den inneboende institutionella miljön för företagsstyrning till den anglo-amerikanska finansmarknadslogiken med fokus på aktieägarvärdet.
Vi argumenterar för att ju starkare tillhörigheten är i en affärsgrupp, desto mindre sannolikt är det att det företag som skall börsintroduceras väljer den anglo-amerikanska företagsstyrningsmodellen, som ses som den mest krävande och som en möjlig global modell. Denna koppling blir ytterligare negativ av en starkare formell institutionell miljö. Förekomsten av tribalism, dvs en informell institutionell miljö som utöver etniska och geografiska även gynnar vissa ideologiska, politiska eller sociala grupperingar, påverkar kopplingen i motsatt riktning.
Data från 22 afrikanska länder
Våra data avser 22 länder på den afrikanska kontinenten, med stor spännvidd i institutionella förhållanden – formella såväl som informella i form av exempelvis tribalism. Denna kontinent kännetecknas av mycket tunna nationella finansiella marknader där kopplingarna till den globala finansiella marknaden är under uppbyggnad. Ett ytterligare skäl till valet av Afrika är att denna kontinent förbisetts i tidigare forskning.
Underlaget består av samtliga nära 200 prospekt utgivna av företag från den privata sektorn som sökt kapital för första gången på en aktiemarknad i något afrikanskt land under perioden 2000 till 2016. Vi använder oss i analysen av ett unikt index över användningen av anglo-amerikansk företagsstyrning. Med ett nytt index fångar vi också graden av tribalism.
Inget stöd för konvergens till global företagsstyrningsmodell
Vår empiriska analys visar att det finns en klart negativ koppling mellan storleken på affärsgruppens ägande i ett företag och sannolikheten för att detta företag använder en anglo-amerikansk företagsstyrningsmodell när det väljer att ta sig in på börsen. Vi finner att denna koppling påverkas negativt av den institutionella kvaliteten i landet där företaget hör hemma och positivt av förekomsten av stark tribalism. Resultatet talar emot konvergens till en global modell för företagsstyrning.
IFN Working Paper nr 1360, “The Impact of Business Group Affiliation and Country-level Institutions on Corporate Governance of Emerging Firms” är författat av Bruce Hearn, Lars Oxelheim och Trond Randöy. Kontakta Lars Oxelheim, lars.oxelheim@ifn.se, om du vill veta mer.
