Vi studerar hur en reform som sänkte kravet på aktiekapital påverkade sannolikheten att starta ett aktiebolag. Reformen ledde till att fler personer startade aktiebolag, särskilt män från Mellanöstern som tidigare varit löneanställda. För personer som var arbetslösa påverkades inte sannolikheten att starta aktiebolag.
Andelen egenföretagare i Sverige varierar mellan olika grupper av utrikes och inrikes födda personer. Det är väl känt att tillgång till finansiellt kapital är av betydelse för möjligheterna att starta eget företag och för att lyckas som egenföretagare. Forskning har dessutom visat att utrikes födda i olika länder diskrimineras av kreditgivare och att svårigheter att få tillgång till kapital är ett hinder för framgångsrikt företagande bland utrikes födda.
Halverat krav på aktiekapital
I Sverige genomfördes 2010 en reform som innebar att kravet på aktiekapital sänktes från 100 000 till 50 000 kr för personer som startade och drev aktiebolag. Ett syfte med reformen var att stimulera egenföretagandet i vissa grupper, exempelvis bland utrikes födda personer och kvinnor.
Vi studerar hur förändringen i kravet på kapital påverkade sannolikheten att starta eget företag i olika delar av befolkningen. Resultaten visar att andelen personer som startade aktiebolag som en följd av reformen ökade bland såväl män som kvinnor.
Ökningen i antalet startade aktiebolag drevs såväl av det faktum att nya aktiebolag startades, som av att personer som tidigare drev enskild firma övergick till att bedriva sin verksamhet som aktiebolag. För personer som tidigare varit löneanställda ökade sannolikheten att starta ett aktiebolag som en följd av reformen, medan denna sannolikhet inte påverkades för dem som var arbetslösa.
Utrikes och inrikes födda påverkades olika
Kravet på sänkt aktiekapital ökade sannolikheten att starta aktiebolag för såväl inrikes som utrikes födda, men resultaten varierar för olika grupper. Framförallt märks en ökning av sannolikheten att starta och driva aktiebolag bland män från Mellanöstern som tidigare varit löneanställda. Reformen ledde däremot inte till någon ökning av antalet startade aktiebolag för utrikes födda som var arbetslösa. Bland utrikes födda män från länder i Mellanöstern och andra utomeuropeiska länder ledde reformen till ett ökat antal aktiebolag verksamma i servicesektorn.
Policyslutsatser
Många olika satsningar har gjorts för att öka andelen egenföretagare i olika grupper. Våra resultat visar att kravet på aktiekapital hindrar löneanställda personer från att starta eget företag. Inte minst gäller detta vissa grupper av utrikes födda. Bland personer som är arbetslösa tycks dock inte kravet på kapital vara den avgörande faktorn för varför man inte väljer att starta eget företag.
En slutsats blir därför att förbättrad tillgång till kapital är ett effektivt sätt att stimulera eget företagande för personer som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Om ambitionen däremot är att få arbetslösa personer att starta eget företag förefaller andra åtgärder vara mer effektiva.
IFN Working Paper nr 1359, "Financial Capital and Immigrant Self-Employment: Evidence from a Swedish Reform", är författat av Lina Aldén, Linnéuniversitetet, Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och Institutet för Näringslivsforskning samt Chizheng Miao, Linnéuniversitetet. Vill du veta mer? Kontakta Mats Hammarstedt på mats.hammarstedt@ifn.se eller mats.hammarstedt@lnu.se
