Vi undersöker hur ekonomisk frihet relaterar till antisemitism. Denna typ av intolerans sammanhänger med ekonomiska stereotyper av judar. Vi finner, genom att studera omkring 100 länder, att ökad ekonomisk öppenhet mot andra länder är förknippad med mer antisemitism, medan en starkare rättsstat förefaller minska antisemitismen.
Intolerans mot judar bara för att de är just judar har en lång historia. Även i vår tid förekommer negativa attityder mot judar, men med stor variation mellan länder. Medan endast 4 procent av alla svenskar kan betecknas som antisemiter enligt enkätundersökningen ADL GLOBAL 100, kan hela 67 procent av alla greker det. Hur kan denna variation i antisemitism förklaras? Vi undersöker om ekonomiska och rättsliga institutioner kan ge en förklaring, till skillnad från tidigare studier som primärt undersöker individuella förklaringsfaktorer.
Hypoteser om antisemitism
Vi har två hypoteser om hur ekonomisk frihet kan påverka antisemitism. Den första tar fasta på rättsstatens kvalitet och säger att om denna är hög – om rättssystemet behandlar människor lika och effektivt upprätthåller lag och ordning – kommer antisemitismen att vara mindre. Förklaringen är att människor är mindre misstänksamma mot minoriteter som uppfattas som annorlunda, om de vet att staten inte accepterar opportunistiskt eller exploaterande beteende från dem eller någon annan. Den andra hypotesen säger att ekonomisk öppenhet mellan länder, för handel och kapitaltransaktioner, tenderar att öka antisemitismen. Skälet är att antisemitism i hög grad bygger på ekonomiska stereotyper av judar som giriga och förenade i ett internationellt nätverk. Stereotyperna implicerar att judar vill och kan dra större nytta än andra av ekonomisk öppenhet.
Empiriskt stöd för hypoteserna
Vår empiriska analys använder som utfallsvariabel den andel i olika länder som håller med om att minst sex av elva negativa påståenden om judar ”sannolikt stämmer”. Till exempel lyder ett påstående: ”Judar har för mycket makt på internationella finansiella marknader.” Vi försöker sedan förklara variation i antisemitism i 106 länder med hjälp av ett index för ekonomisk frihet på fem områden, jämte ett antal kontrollvariabler.
Vi finner stöd för båda hypoteserna. Rättssystemets kvalitet är negativt relaterad till antisemitism, medan ekonomisk öppenhet samvarierar positivt med antisemitism. Storleken på sambanden är inte försumbar: en ökning av den ekonomiska öppenheten med en enhet, på en tiogradig skala, är förknippad med en ökning av andelen antisemiter med 5,5 procentenheter, medan en förstärkning av rättsstaten med en enhet, likaså på en tiogradig skala, är relaterad till 3,5 procentenheter färre antisemiter i ett land.
Det är svårt att fastslå huruvida dessa samband är kausala, men resultaten håller när vi utför en instrumentalvariabelanalys, vilket ger visst stöd för en kausal tolkning. Vi visar också att länder som gör sina ekonomier mer öppna kan motverka antisemitism genom att stärka rättssystemen.
Institutioner viktiga för attityder
Liksom flera tidigare studier belägger vår studie att det finns ett samband mellan institutioner, dvs. formella regelverk, och kulturella variabler som tolerans/intolerans. Det är därför inte bara av ekonomisk vikt att utforma institutioner på ett visst sätt; det spelar också roll för värderingar och attityder hos människor.
IFN Working Paper nr 1357, ”Economic Freedom and Antisemitism”, är författat av Niclas Berggren, IFN och Ekonomihögskolan i Prag, och Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet. Kontakta Niclas Berggren, niclas.berggren@ifn.se, eller Therese Nilsson, therese.nilsson@nek.lu.se, om du vill veta mer.
