Allt innovativt entreprenörskap bygger på samarbete. Uppsatsen åskådliggör detta faktum genom att utförligt presentera och diskutera teorin om innovativa samarbetsblock. För att kunna kommersialisera en idé inom ramen för ett vinstdrivande företag är entreprenören beroende av en rad ekonomiska färdigheter som andra människor besitter.
Enskilda entreprenörer anses ligga bakom merparten av alla radikala innovationer, men samarbetsblocksteorin sätter fingret på att sådana innovationsprocesser alltid är samverkande till sin natur. Samarbetena sker inom ramen för innovativa samarbetsblock; föränderliga innovationssystem som består av en uppsjö ekonomiska aktiviteter som äger rum över tid.
Mångfald av färdigheter krävs
En entreprenör som påbörjar ett innovationsprojekt kan bara lyckas genom att attrahera bärare av kompletterande färdigheter som finns i samarbetsblocket. Förutom entreprenörer rör det sig om uppfinnare, finansiärer i tidiga och sena skeden, nyckelpersonal och kunder.
Om var och en av dessa färdigheter förekommer i tillräckligt stor omfattning, kommer samarbetsblocket att utgöra en god jordmån för nya innovationer som kommersialiseras och blir till värdeskapande varor, tjänster och produktionsprocesser. En ekonomi med många välfungerande samarbetsblock kommer att vara mer innovativ och också bättre på att anpassa sig till snabba förändringar och ekonomiska kriser. Detta är värdefulla egenskaper hos ett ekonomiskt system, särskilt i dåliga ekonomiska tider.
Institutioner skapar incitament
Samarbetsblocksteorin är aktörscentrerad: Det är individer som besitter de relevanta färdigheterna, och dessa individer svarar på incitament. Denna utgångspunkt möjliggör en noggrann analys av hur det institutionella ramverket påverkar möjligheten att odla och kombinera de olika färdigheterna på ett så innovationsfrämjande sätt som möjligt, samt identifiera institutionella flaskhalsar som gör att samarbetsblocken inte fungerar så bra som de skulle kunna göra.
I uppsatsen identifieras sex breda institutionella områden med särskild relevans för hur samarbetsblocken fungerar: i) rättssäkerhet och äganderättsskydd, ii) beskattning, iii) sparande och finansiering, iv) arbetsmarknad och social trygghet, v) konkurrens på marknader, samt vi) främjande av entreprenöriellt humankapital.
Samarbetsblocksteorin hjälper oss att se hur dessa institutioner kan hjälpa eller stjälpa ekonomins innovativa processer. Teorin gör det möjligt för forskare att ge rekommendationer som gör att samarbetsblocken, och i förlängningen ekonomin som helhet, kan utvecklas bättre.
IFN Working Paper nr 1345, "Innovative Entrepreneurship as a Collaborative Effort: An Institutional Framework", är författat av Niklas Elert och Magnus Henrekson, båda Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta författarna, niklas.elert@ifn.se och magnus.henrekson@ifn.se, om du vill veta mer.
