För att så kallad tyst kunskap ska kunna överföras krävs nära samarbete mellan aktörerna. Denna studie utnyttjar en modell där uppfinnare och företag samarbetar då patent kommersialiseras. Skattningarna visar att uppfinnarnas aktivitet under kommersialiseringen är avgörande för vinsten då patent säljs eller licensieras.
Kunskap kan antingen vara standardiserad eller tyst. Standardiserad kunskap kan lätt dokumenteras och överföras. Tyst kunskap är däremot bunden till ägaren och svår att dokumentera. Den kan bara överföras genom nära samarbete med mottagaren och då till en betydande kostnad.
Uppfinningar och patent är utmärkta exempel på kunskap som både är standardiserad och tyst. Det är endast standardiserad kunskap som kan inkluderas i en patentansökan. Men uppfinnaren vet i allmänhet mer om uppfinningen än vad som framgår i ansökan.
En del av denna extra kunskap är tyst och skulle kunna bestå av erfarenheten av alla de experiment som uppfinnaren genomgått under utvecklingsfasen. Troligtvis kommer den tysta kunskapen väl till pass då patentet ska kommersialiseras, eftersom uppfinningen ofta behöver anpassas till de krav som finns från regelverk och konsumenter. Om någon annan än uppfinnaren kommersialiserar patentet, behöver i så fall den tysta kunskapen överföras.
Två-stegskontrakt optimalt vid licensiering
En teoretisk modell används där en uppfinnare och ett företag förhandlar om licensiering vid kommersialisering av ett patent. Både patentet och den tysta kunskapen sänker marginalkostnaden för företaget.
Uppfinnarens tysta kunskap behövs vid kommersialisering, men den är dyrbar att överföra och kan inte verifieras förrän den är överförd. Risken finns att företaget struntar i att betala för överföringen om betalning sker i efterhand. Om däremot företaget betalar uppfinnaren i förväg för överföringen, har uppfinnaren små incitament att anstränga sig.
Modellen visar att ett två-stegskontrakt är optimalt. Först betalar företaget uppfinnaren en introduktionsavgift. Sedan överförs den tysta kunskapen. Till sist betalar företaget en licensavgift att få använda patentet. Modellen förutsäger att uppfinnarens aktivitet kommer att vara högre i en första licensieringsfas än om licenskontraktet senare omförhandlas. Det är även lättare att skriva kontrakt om det finns en stor marknad för uppfinningen och om immateriella rättigheter har ett starkt skydd.
Aktiva uppfinnare ger bättre vinstutfall
Tidigare forskning om betydelsen av tyst kunskap har nästan uteslutande varit teoretisk, eftersom lämpliga data har saknats. I denna studie används en unik databas över individuella svenska patent beviljade 1998, ägda av småföretag och uppfinnare. Databasen har information om uppfinnarens aktivitet under kommersialiseringen, kommersialiseringssätt (kommersialisering i nytt företag eller befintligt företag, licensiering eller försäljning) och utfallet av kommersialiseringen i vinsttermer.
Uppfinnarnas aktivitet används här som en approximation för överföring av tyst kunskap. I de empiriska skattningarna finner vi att uppfinnarnas aktivitet under kommersialiseringen har ett starkt positivt samband med vinstutfallet – särskilt när patent säljs eller licensieras till ett externt företag. Om patentet säljs eller licensieras i en andra fas, är det fortfarande uppfinnarens aktivitet under den första fasen som är avgörande för vinsten. Detta är i linje med modellens prediktioner.
IFN Working Paper nr 1341, ”The Importance of Tacit Knowledge: Dynamic Inventor Activity in the Commercialization Phase”, är författat av Per Botolf Maurseth vid Norwegian School of Management (BI) och Roger Svensson på IFN. Vill du veta mer? Kontakta Roger Svensson, roger.svensson@ifn.se.
